Jobba för fransmän?

En artikel, hittad via Slashdot, berättar om en amerikansk ingenjör som blivit i stort sett livegen i Österrike efter att ha kritiserat sin arbetsgivare och dess uppdragsgivare. Uppdragsgivaren råkar i detta fallet vara franska Airbus.

Ingenjören har upptäckt ett fel i de kretsar som styr tryck-regulatorerna i Airbus nya ignt A380. Om dessa regulatorer inte fungerar så sjunker trycket snabbt. Boeing har valt kretsar från olika tillverkare för varje spjäll, franska Airbus kör med endast en tillverkare. När den tappre ingenjören valde att gå ut offentligt med problemen, som han ansåg att företaget inte brydde sig om så blev han hårt ansatt av såväl företaget som rättssystemet.

I Aftonbladet kan man idag läsa att Airbus vill ha svenska ingenjörer. Någon frivillig?

Varning för utlandet!

SR Ekot rapporterar nu på morgonen om att asylsökande med dagersättning ska kunna få ett eget bankkort. Det innebär att de slipper ta ut alla pengar i kontanter, kan betala med kort i butiker. Alltså blir det både enklare och säkrare för den asylsökande att hantera sina pengar.

Men det rapporterar inte Ekot om. Istället handlar segmentet om att fusket kan komma att öka. Eftersom den asylsökande inte längre behöver legitimera sig på Svensk Kass Service, så skulle nu släktingar till någon som redan avvikit från Sverige kunna ta ut pengar från kortet.

Jag blir så trött på den inställningen, att det första man tänker på när det gäller invandrare och pengar är fusk. Migrationsverkets informatör hade dock en lösning på problemet. "För att se till så att de verkligen är i landet så kan vi bland annat kalla dem till svenskundervisning".

Aha! Nu förstår jag varför kvaliten på utbildningen är så låg, det är ett svepskäl för registrering av de fus...asylsökande. Ibland blir man besviken på sina svenska medmänniskor.

Never fear, I is near (or science at least)

Dysterkvistarna i miljörörelsen målar gång på gång upp skräck-scenarion om världens undergång. Till exempel skulle världens koppar ta slut innan alla kineser skulle kunna få telefon. Men när de flesta börjat förlika sig med tanken på att inte någonsin kunna ringa Mr. Hu i nedre Mongoliet, så skede ett genombrott. Glasfibern blev praktiskt användbar för att överföra telefoni och data både snabbt och säkert. Vips så var problemet ur världen.

Hur gick det till? Var det så att vi i Väst sparade vår koppar? Nej, vi fortsatte att använda koppar, till dess att glasfibern blev lönsam att både sälja och köpa. Genom utveckling och tekniska framsteg ökade välståndet i världen.

Nu är nästa liknande revolution på gång. LED-tekniken kommer troligen ersätta glödlampan inom en snar framtid. I alla fall om man får tro en artikel från MSNBC. hur det går till får ni veta om ni läser artikeln. Amerika skulle kunna spara 29% av energiförbrukningen genom att använda LED-lampor. Återigen kommer utveckling och tekniska framsteg vara en bättre lösning på våra miljöproblem, snarare än att snåla med energi i Väst.

Men om alla kineser köper bil, då kommer ju koldioxid-utsläppen öka ofantligt mycket, polarisen smälter och världen går under dagen efter imorgon (eller var det två dagar tidigare?) Eller är det dags att lära oss av historien?

Folk på opium

Det finns avarter inom allt. Fundamentala muslimer, socialliberaler, Stalinister och så även galna kristna. Och nu menar jag inte gulligt galna, utan rent vettvilligt galna.

Att en kyrka har medlemmar, pastorer och kyrkolokal kan jag förstå. Men lastbilar och sketch-artists? Kom igen!

Borgerliga serier

Borgerliga serier? Då tänker ni säkert på Kalle Anka och ... ja, det har inte funnits så många alternativ (utanför action-genren). Ett undantag är svenske Kalle Storkirk.

Jag fick först upp ögonen för Kalle Storkirk i och med hans tecknignar för Antifeminist.nu. Idag har MUF börjat sprida hans allmän-politiska serier via sin hemsida. Där kan man både läsa enstaka serier och ladda ned hans bok i PDF.

Sprid boken till era veliga vänner, den torde göra underverk!

Paggan i Linköping

Om sand och Tamiflu

Expressen skriver idag om hur den svenska staten förfogar över ett hemligt lager av influensamedicinen Tamiflu. Totalt ska en miljon doser förvaras någonstans i hemliga beredskapslager. Om en epedemi bryter ut kommer staten att fördela medicinen till de som behöver.

Tillåt mig att vara skeptisk, staten är den sämsta organisationen för nödhjälp. Hade medicinen funnits tillgänglig i vanliga butiker så hade priset nog varit högt och troligen stigit med efterfrågan. Det hade inneburit att de som verkligen ville ha medicinen hade kunnat sälja ett öga för att få tag i sin dos. Nu har staten istället val att lägga sig i. Det innebär att tillgången underkastats politikers godtycke. För att få en dos måste du först tillhöra rätt grupp, du måste godkännas, du måste hitta rätt distributionscetral, du måste legitimera dig. Och inte ens då kan du vara säker på att få en dos. Kanske har reglerna ändrats medan du stått i kö, eller så har killen med nyckeln till lagret gått på semester för att fiska röding upp i Norrland.

Milton Friedman hävdade att om man förstatligade Sahara skulle man inom ett år ha en brist på sand. Det gäller även ett förtatligande av Tamiflu.

Nämen vaf...!

Justitiedepartementet har kommit med ett förslag på ny kampsportslag. Bort med boxningsförbudet! Jippie, kan man som liberal tänka. Men innan man ens hinner känna av lyckokänslorna så börjar det isa längs ryggraden, för man minns att det är socialisterna som lagt förslaget.

Så man läser vidare och ens farhågor besannas. Nu ska alla kampsporter där man kan bli slagen i huvudet (allt utom Aikido, typ) bli tillståndspliktigt. Så på pappret har boxning tillåtits, men man kan ju gissa hur många tillstånd som går igenom. Samtidigt har man försvårat för tiotusentals kampsportsutövare över hela landet och skrämt iväg talanger.

Idrottsminister Bo Ringholm spelade fotboll som ung. Snart är det vårt enda alternativ också.

Nu får dom ge sig!

Mc Donald's vill bygga ett hus för sjuka barn och deras familjer vid US här i Linköping. En massa surkart försöker stoppa bygget och även allmänheten verkar tycka det är fel att någon som säljer fet (och god) mat till de som vill köpa den ska tillåtas sponsra barnhuset. Säg det till de familjer som idag inte kan bo tillsammans när deras barn är sjuka!

Ingen kommer att tvingas bo där. Det sker helt frivilligt. Alternativet till att McDonald's bygger huset är att det inte byggs något hus alls. Är det en bättre lösning? Eller så kan skatteboskapen mjölkas på ännu mer av sina pengar, trots att man inte hade behövt det.

Jag kan förstå om Björn Grip från kommunistpartiet sätter ideologi framför livskvalitet för de enskilda familjerna. Men att det är en uppfattning som stöds av många människor är milt sagt beklämmande.

Rätt igen

Apple har idag lanserat sina nya produkter. Det handlar om en video-iPod och TV-shower i iTunes. Jag är såld på konceptet!

De senaste 5 åren har Apple hittat helt rätt. iBook och iMac var snygga i början, men itne särskilt enkla att använda. Med nya, mindre/plattare versioner och Tiger har de hittat helt rätt enligt mig. Samma tanke gå igen i deras storsäljande iPod-serie. Mycket enkla gränssnitt, stor minneskapacitet och bra ljud i alla ära. Men det är iTunes som har gjort iPod-febern till vad den är idag.

De tar gryende trender, strömlinjeformar dem och snyggar till layouten. iPoden var ett klart steg fram från Archos konkurrent. iTunes fick mig att lämna Winamp eftersom det var så enkelt att använda. Music Store var ändå den stora revolutionen, där gjorde de det enkelt att göra rätt för sig och samtidigt få den musik man ville ha så som man vill ha den (spår för spår eller hela album i taget).

Om bara ekonomin hade tillåtit så hade jag skrivit detta på en 12" iBook med Lost s2e3 i bakgrunden. Men lugn, det kommer!

Slutligen, en länk till några riktigt snygga grejer! Länk

Övervakas eller övervakas?

En ny sorts övervakning blir allt vanligare i västvärlden. Den automatiserade övervakningen, där information från flera källor sammanlänkas och åskådliggörs på ett enkelt sätt, har tagit flera snabba steg framåt. Inte minst gäller detta kameraövervakning, där övervakningskameror blivit såväl billigare som enklare att instalera och administrera.

Jag har inte riktigt kunnat bestämma mig om jag är positiv eller negativ till den ökade övervakningen. Vid en första anblick tycker jag att alla teknologiska framsteg i sig inte kan vara onda och att en vetenskaplig landvinning alltid för något gott med sig. Men det finns negativa aspekter på övervakningen, inte minst när informationen knyts ihop med det statliga våldsmonopolet.

I sig är övervakning neutralt, varken gott eller ont. Om man står på en stege för att måla sitt hus är man oftast glad om någon övervakar en ifall man skulle ramla. Men när man umgås på tu man hand i sängkammaren undanber man sig allt som oftast möjligheterna till dokumentation. Häri ligger nog ett av de enkla svaren på frågan om övervaknignens vara eller icke vara. Så länge alla parter deltar frivilligt så är det inga problem.

Men man kan lätt problematisera bilden. Ska en café-ägare få filma gatan utanför? Ska en turist få filma vad han vill? Att det egna hemmet bör frälsas från övervakning är nog de flesta överens om, men hur ska man göra med det offentliga rummet, gator och torg? Å ena sidan så kan vi avgöa detta gemensamt, men tillhör de offentliga områdena majoriteten i högre grad än minoriteten? Om en person inte vill bli övervakad, har då övriga rätt att tvinga på honom övervakningskameror på torget? (Alltså, tillhör det offentliga rummet alla tillsammans eller var och en i samma utsträckning?)

Via Slashdot kom jag över denna artikel om RFID-taggar. Dessa små radiosändare används som streckkoder och kan både döljas och avläsas på håll. Att företag använder dem har jag inga stora problem med, deras högsta önskan är att gå med vinst genom att erbjuda mig attraktiva erbjudanden. Men i händerna på en socialistik stat kan övervakningen snabbt bli en mardröm. En politiker som inte drar sig för mord och internering av oliktänkande ser RFID-taggar som en skänk från ovan.

Jag har inte satt ned foten i frågan ännu, men övervakningen kommer troligen att bli en viktig fråga innan valet 2010.

Billigare är bättre

N24.se intervjuar ICAs vd, Kenneth Bengtsson, om företagets taktik att alltmer gå över till egna varor. Han säger flera saker som får framtiden att verka allt mer intressant.

- Fler egna varor i diskarna innebär billigare mat till konsumenterna. När man inte behöver betala extra för ett märke (som Gilette) så kan kostnaderna hållas nere.

- Lidl, Netto och Axfood (Willys) har tvingat ICA till högre effektivitet och en översikt av kostnaderna.

- Kenneth Bengtsson räknar med att Wal-Mart eller Carrefour finns i Sverige inom tre år. Det innebär en ännu starkare prispress och krav på effektiviseringar.

Jag ser fram emot en tid då priserna är lägre i butikerna, utbudet lite mindre men att nisch-butikerna finns kvar som komplement (till exempel Norins ost). Vi får se om min dröm besannas!

Så ska de tas!

Connex, en bolagiserad arm av den franska staten, har avskedat en anställd eftersom han varit ilojal mot företaget. Inget ovanligt med det, han har hotat sina medarbetare och motarbetat företagets mål. Sånt händer ganska ofta i de flesta företag.

Men denna jeppe råkar vara förtroendevald fackman. Plötsligt tar det hus i helvete och den organiserade kåren av anställda går ut i vild strejk. I mes-landet Sverige med mellanmjölk och röda små stugor med vaniljhorn på bordet, låter man dem hållas. Det förhandlas hit och dit och så smäningom löses problemet.

Smedjan skriver på sin blogg om ett annat sätt att lösa problemet på. En mer attraktiv lösning!

På dem bara!

ocialdemokraterna, med Persson och Billström i spetsen har lyckats bedra Stockholms väljare i frågan om biltullar. Och detta utan några större efterföljder. Förhoppningsvis kommer missnöjet visa sig i nästa val, men väljare är en intressant och nyckfull grupp.

Jag fascineras över människor som värar acceptera ett nederlag och inte kan glömma en lögn. Till dessa hör ett gäng biltullsmotståndare i Stockholm. Varje litet snedsteg och varje luddig formulering rörande tullskatten slår de ned på för att obstruera och försinka försöket. Nu senast har IBM och Vägverket börjat filma fordon på vägarna, innan deras tillstånd trätt i kraft. Genast är någon där med hot om polisanmälan och försening.

Så ska de tas. På dem bara!

Jag har besökt Stockholm ganska frekvent under de senaste åren. Vid dessa besök har jag ätit på flera olika restauranger och klarat mig med livet i behåll.

Enligt DN's rapport så klarade bara 15 av 890 restauranger Miljönkontorets granskningar prickfritt. Bara 15 stycken! Nå Stockholm, hur har ni lyckats lägga locket på om de livsfarliga restauranger? Var gör ni av de drivor av lik som dessa prickade restauranger är upphov till? Hur ska dessa 15 restauranger kunna servera en befolkning på 1.5 miljoner?

Eller är det så att Miljökontorets krav är löjligt höga och egentligen bara resulterar i fler byråkrater och dyrare mat?

Stackars Mehdi?

Nu har Kalla Fakta avslöjat att Regeringen och Fredivalds lovat USA att hålla ett vakande öga på Mehdi Gesali, trots att detta dementerats av Laila flera gånger. Kalla Fakta och de man talar med är upprörda, men av fel anledningar.

Att Laila Freivalds ljuger för folket och lovar sådant som hennes parti motarbetar är dubelspel och som sådant fel. Däremot anser jag att handlingen som sådan inte är dum alls.

Mehdi Gesali åkte till Afghanistan av dunkla anledningar. Han haffades i fientligt territorium. Han hade åkt från Pakistan till Afghanistan i samband med krigsstarten. Han var enav de mindre samarbetsvilliga internerna på Guantanamo.

Vad gjorde han i Afghanistan? Det bankrån han figurerat kring, vilken var hans roll där? Varför hölls han längre än andra interner?

Det finns flera frågor om Mehdi Gesalis göromål som man kan undra över. Att övervaka honom, som ett hot mot rikets och våra allierades säkerhet är ingen dum idé alls.

Låt Kate vara!

Det finns en särskild sorts journalistik som är mycket kul att läsa, men vars underliggande innebörd får en att ångra sitt skratt. Det är då man hänger ut kändisar och deras problem. Det senaste exemplet är Kate Moss och hennes drogproblem.

Tänk om Aftonbladet skulle göra ett reportage om Kenta Persson från Märsta, som varje fredag dricker en kvarting och sedan röker på. Då skulle de välja offerperspektivet, han skulle framställas som en slav under beroendet. Det skulle ojas om att socialtjänsten inte gör sitt etc.

Men när en vacker och framgångsrik kvinna gör samma sak, dövar sitt sinne på kemisk väg, så hängs hon ut. Detaljerade bilder visar hennes högupplösta dekadens och upprörda journalister och förståsigpåare försöker få hennes H&M-kampanj stoppad. Skulle samma journalist försöka få Kenta sparkad från fabriken?

Det handlar om att man dömer efter olika måttstockar. Om Kate Moss har drogproblem så är det inget som passar sig på förstasidan, har hon ett arsel till pojkvän så är det hennes bekantas uppgift att hon bryter med honom. Det är vämjeligt när tidningar vältrar sig i framgångsrika personers felsteg.

Men kul läsning, det är det!

Borrrrrrrrrrrr

Ett nytt nummer av Borr Magazine har släpts lös. Kolla in det!

Ett utdrag: Om vilket husdjur man bör ha

KATT

Den suger din kuk för en skål tonfisk men skiter fullständigt i dej, nästan föraktar dej, när den är mätt. En slags naturens eget baltluder.

Poesi så det förslår!

Plikten kallar

Idag har jag som medlem i Svenska kyrkan utfört min plikt. Jag har inte röstat i kyrkovalet. Det är mitt sätt att hindra nationalsocialister, rasister och liknande pack från att få en politisk plattform in kyrkan. Det är även en markering mot att politiker överhuvud taget har funnit en uppgift inom kyrkan.

Jag hoppas att jag inte varit ensam i denna, den enklaste formen av röstning. Varken röstkort eller karta till vallokal behövs.

Inskränkt?

Ja ägnar större delen av min vakna tid åt politik på olika sätt. Och jag blir så förundrad över de väljarundersökningar som presenteras. I min värld ser svensk rikspolitik ut som följer:

Det socialistiska blocket
- Ett stort, principlöst parti taget gisslan av marginalpartier.
- arbetar för att centrera makten till Regeringen.
- utser ämbetsmän utan att allmänheten får insyn i valarbetet.
- lovar en sak till väljarna och för en helt annan politik.
- har en statsminister som inte lever ett liv i synk med väljarna.
- ser folket som skatteboskap, villiga att mjölkas till sista droppe.
- söker status quo, saknar ideologier och mål.
- saknar vilja/förmåga att skapa arbete och välstånd.
- kompenserar genom att frisera statistiken.
- består av tre partier som avskyr varandra.

Det borgerliga blocket
- fyra partier med samma filosofi.
- väl samspelta, med målet att förändra under fyra år.
- vill lösa, inte frisera, arbetslösheten.
- har en tydlig vision om vilket samhälle man vill nå.
- kommunicerar rakt och ärligt.

Trots dessa avgrundsdjupa skillnader så väger de båda alternativen jämnt. Hur tänker väljarna?

Ansvar här och där

I USA, Amerikas förenta stater, bringar ett naturfenomen död och förstörelse till staden New Orleans. På båda lokal och federal nivå sker misstag i det omedelbara räddningsarbetet. Främst ligger ansvaret på borgmästaren och guvernören i det drabbade området. De har genom konstitutionen garanterats stor frihet och med den kommer ett stort ansvar.

Presidenten blir kritiserad för sitt sena handlande och erkänner att han har ett ansvar för de misstag som gjordes och som han rådde över. Svensk media refererar detta med rubriker som "Bush tar på sig skulden" och "Bush: Skyll på mig!"

Nio månader tidigare träffade ett annat naturfenomen död och förstörelse i en svenskkoloni. Den svenska regeringen har sett till att koncentera makten till sig och med detta följer ett stort ansvar. Den svenska regeringens svar på kritiken för deras långsamma handlande?

"Du ska passa dig jävligt noga!"

Jag kommer emigrera.

Asyl i Estland?

Niklas Zennström har sålt sitt företag, Skype för upp till 31 miljarder. Jippie, en svensk som startat ett stort företag och fått en stor förtjänst för det! Sverige kan fortfarande skapa entreprenörer!

... och skrämma bort dem.

Skypes huvudkontor ligger i Estland, liksom dess utvecklingscentrum. Programmerarna är Estländare som betalar estnisk skatt och bidrar till Estlands BNP.

Jag är inte missunsam för att Estland gör bättre ifrån sig än Sverige. Jag är bitter för att Sverige hålls tillbaks av sin härskaradel.

Så Sjukt Underkännande

Jag har både på plats och genom media följt SSUs kongress som avhållits under den senaste veckan. Bakom varje inlägg och varje förslag som lagts fram kan man skönja en världsbild som jag inte förstår mig på. Paternalism, skulle man kunna kalla det. En vilja att styra de stackars medborgarna som inte klarar av att ta vara på sig själva. En missriktad välvilja manifesterad genom regleringar, skatter och subventioner. Ungefär som när man byggde labyrinter åt myror i sandlådan som liten.

Men det finns en annan aspekt på det hela också. Det är föraktet för individers möjlighet att fatta egna beslut. Om kongressens ombud trodde att majoriteten av folket klarade av att ta vara på sig själva så hade de troligen agerat annorlunda. Men eftersom de antar att herr och fru Svesson skulle dö hemska dödar om inte SSU, genom staten, skred in med typgodkännande av fritidsbåtar, fettskatter, subventioner till träbjälkar, tobaksskatter, Folkhälsoinstitut, drogsamordnare (som, fick jag nyligen reda på arbetar inte alls samordnar drogerna) och Flicka-kampanjer så gör de allt som står i förbundets makt (och det är inte lite) för att reglera vanliga människors vardar.

Jag får en blandning av yrsel och uppgiven ångest av att läsa kongressens beslut. Var ska det sluta?

Det ni kallar affärer, det är korruption

Rubriken är ett citat av Inga-Britt Ahlenius taget ur minnet. Det kommer från en intervju i SvT morgon våren 2005 då hon precis utsetts till ny chef för FNs internrevision.

Jag har så svårt att få grepp om hela ormboet. Socialdemokraterna tar arbetarnas pengar via LO och driver en arbetarfientlig politik, tillsammans med miljöfundamentalister och kommunister. De använder våra skattepengar för att finansiera sina egna särintressen som alternativmedicinska kliniker och jämställda dagis. Deras kompisar får toppjobb utan kvalifikationer, med stora löner och utan prestations eller redovisningskrav. När vi medborgare inte delar nyfrälsets åsikter används återigen våra pengar till propaganda för att likrikta folket (som tur är med varierande resultat. Se CMR, folkhälsoinstitutet eller flicka.) Vetenskap och universitet får nya direktiv där deras uppgift blir att legitimera statens åsikter, istället för att ifrågasätta dem. Det sker dels genom politiskt tillsatta universitetsstyrelser och statliga forskningsmedel. Domstolarna underbemannas och nämndemännen är politiskt tillsatta, så att de inte av misstag ska råka stå självständiga från staten.

Varje enskild grej kan ursäktas som snedsteg, mänsklig svaghet och en överdriven önskan att vilja alla väl. Men tillsammans skapar det en utmärkt grogrund för korruption, en sorts turbomylla där maktmissbruk och statligt förtryck kan gro. Jag tror inte att de som idag sitter i regeringen är kapabla till ett nytt Sovjet eller Kambodja. Men till stor del beror det inte på bristande intentioner utan snarare på bristande kompetens.

Nej, vet ni, varning för Staten! Nu går jag och läser Rand.

Update:

Dick Erixon skriver om att Morgan Johansson nu vill tvångsomhänderta feta barn. Än så länge är han tveksam till att tvinga vuxna på diet... än så länge. Vad sa vi omhändtas för härnäst?

Mysticistiskt maktmissbruk

I dagens DN skriver Jenny Jewert på ledarplats om Miljöpartiklarnas fascination för mysticism. Bland annat har det motionerats om att man ska ändra reglerna för läkemedel eftersom alternativmedicin inte klarar gränserna och att en professur bör inrättas för att legitimera alternativmedicinen.

Rena djävla dumheter! Men om detta är vad som får folks hjärtan att pumpa snabbare, låt gå. Men aldrig för mina eller dina, kära läsares, pengar.

Å andra sidan kan man efter ett maktskifte se fram emot centerpartister som vill virvla vatten...

Dags för diet

Svenskan har under de senaste dagarna granskat Centrum mot Rasism. Hela historien är barock på så många plan att jag inte för grepp om allt.

- Centrum mot rasism (rasdiskriminering) har en styrelseledamot som är dömd för sexuella trakasserier (könsdiskriminering).
- Det opolitiska CMR styrs av sossar och miljöpartiklar.
- Ansvarig minister har på 4 dagar vägrat besvara en enda fråga. Han hänvisar till den utredning av den två år gamla myndigheten som blir klar... om över ett år!
- Organisationen har fått 15 miljoner kronor av dig och mig. Resultatet? En kampanj mot Nogger!
- VDn har en handkassa på 10'000kr/vecka (om hon inte säger till om mer), som hon vägrar redovisa för.
- Den mindre än två år gamla myndigheten möblerar om, för att det gamla var föråldrat... för 300'000kr!

Jag har glömt flera andra aspekter som fick mig att tänka på Grönköping. Fast det är mer likt en bananrepublik. Staten tar av dig, ger till de sina och bemödar sig inte med att förklara sina beslut för folket. Det är föraktfullt, högfärdigt och farligt.

Staten finansierar allt fler opinionsorganisationer och lanserar dem som fristående enheter. Chefer tillsätts ur de egna leden och deras uppgift är att bedriva opinionen för statens åsikter gentemot folket. Inte tvärtom.

Kan vi låta detta fortsätta i 4, 8, 20 år till? Var hamnar vi då? Kan den fria debatten överleva på statsbidrag?

Varning för staten!

Lite skit i hörnen...

Aftonbladets rubrik får en att tänka på det gamla ordspråket om att "bättre med lite skit i hörnen än ett rent helvete".

"Knarkfabrik förorenade dricksvatten".

Ho, ho, ho!

De dresserade vargarna

Jag har ganska nyligen upptäckt Tech Central Station, som visat sig vara fylld av intressanta artiklar som på olika sätt berör liberalism. Nu senast har jag fastnat för två artiklar som diskuterar vad som egentligen styr NGOer (Non governmental organisations).

I den första artikeln tar man upp ett mexikanskt försök att skapa en hållbar ekonomi för några indianstammar, genom att kapitalisera på artrikedomen i den lokala floran. Försöket, som leddes av en amerikansk antropolig misslyckades efter att en lokal grupp alternativ-medicinare, med stöd från västerländska NGOer utmålat projektet som ett försök att råna indianerna på deras kunskap genom patent. Resultatet blev att projektet aldrig fick chansen att testa de olika växterna och huskurerna som användes i området. Vinnarna blev alternativ-medicinarna vars metoder undslapp granskning.

Den andra artikeln handlar om några NGOers motstånd mot frihandelsavtalet mellan USA och Thailand. Även här agerar NGOerna enligt sn egna dimmiga logik om västerländskt rövarbeteende och stöld genom patent. De vill ha generella förbud mot genomdfierade grödor och andra handels-hämmande klausuler. Resultatet blir att dessa NGOer håller kvar de thailändare (eller indianer) de vill skydda i fattigdom, umbäranden och inte sällan svält.

Jag kan finna två olika motiv till dessa gruppers ageranden. Antingen så lever de med bilden av den "noble vilden", som lever likt vi alla borde leva, i full harmoni med naturen och som behöver skyddas mot västvärlden och det snöda vinsintresset. En vacker tanke, men en livsfarlig ideologi eftersom den effektivt sätter stopp för varje steg mot utveckling.

Det andra motivet är mer konspiratoriskt i sin natur. Men inte sällan visar det sig att NGOerna finansieras av bolag som redan är, eller har ambitionen att bli stora. Sidan activistcash.com går igenom hundratalet NGOer och varifrån deras pengar kommer. Inte sällan visar det sig att kött-lobbyn finansieras av grönsaksbolag och att anti-genmodifierings-lobbyn finansieras av företag som inte använder GMO-produkter.

NGOerna besitter en enorm makt och har ett högt anseende eftersom de saknar (synliga) vinstintressen. Men då den första gruppen aktivister, styrda av idealism, duperas till att följa den andra gruppens kommandon så går de från att vara vakthundar till dresserade vargar, skadliga för både människor och frihandel.

Erixon om sossar om bomber

I det senaste numret av tankesmedjan Captus nättidning skriver Dick Erixon. Med citat från olika socialdemokratiska ledarsidor vill han påvisa hur dessa ursäktar terrorismen efter bomberna i London.

Jag har följt Erixon blogg under mer än ett år och fascinerats över hur han mycket snabbt lägger ut kommentarer kring olika citat. Att han har skrivit den här artikeln med så pass många citat och på så kort tid visar på två ting. För det första att vänstern aldrig ursäktar sig, inte ens för en sekund. Och för det andra att Captus på kort tid har etablerat sig som en intressant idéprodcent för liberal-Sverige (och via vd Sanandaji även internationellt.)

Klokt av Eklund

Jag har märkt att mina referenser till kvinnor här på bloggen varit alltför få. Därför tänkte jag idag tipsa om följande krönika av Anna Eklund. Hon fortsätter här ett tidigare angrepp på klassamhällets påstådda existens.

"Om man inte får det jobb man sökt kan man få för sig att det är för att man är kvinna/svart/bög/jude/same eller någon annan pittoresk minoritet./../Byt plats, säger jag. Det är inte så lätt, brukar man svara. Men just så lätt är det. Det är bara så förbannat svårt att fatta beslutet."

Uppfriskande läsning.

Guantamo för humant?

Tech Central Station (TCS) har ofta intressanta artiklar inom ett ganska brett spektrum ämnen. Idag fastnade jag för denna artikel av Gordon Cucullu som ifrågasätter ifall förhållandena på Guantanamo Bay är för humana för fångarna och för inhumana för fångvaktarna.

Två citat sammanfattar artikeln.
"[The captives] live in clean facilities, and receive a full Muslim religious package of Koran, prayer rug, beads, and prayer oils. ... They are not abused, hanged, tortured, beheaded, raped, mutilated or in any way treated the way that they once treated their own captives or now treat their guards."

"You are right to worry about inhumane treatment taking place at GITMO. But your concern should be for the ... American men and women who are subjected to a daily barrage of feces, urine, semen, and spit hurled at them along with vile invective as they implement a humane, enlightened system of confinement on men who want nothing more than to kill Americans."

Visst kan man kritisera Guantanamo Bay-fängelset, men när man gör det utan att sätta dess existens i något som helst perspektiv så blir det endast löjligt.

Mjukisdiktaturen

Per Hagman skriver i Expressen om Sverige. Han målar upp en allt annat än angenäm bild av vad nationen blivit. Särskilt fastnade jag för beskrivningen av statsråden, desa nymoralister och översittare som anser sig bättre än de arbetare de vill solidarisera sig med.

Läsvärt!

Nu har bollen börjat rulla

Det började med ett filter mot den vedervärdiga barnporren. Nu har de börjat utreda ett filter mot den avskyvrda taffickingen. Bollen är i rullning.

Vilket filter kommer näst? Mot oönskad droginformation? Mot spelinformation? Mot felaktiga politiska åsikter? Mot dig och mig?

Varning för Staten!

Detta är en replik till denna insändare i Corren 23/6, publicerad 27/6.

Muren hindrar självmordsbombare

Jonas Hasselqvist har fel, den israeliska muren räddar liv. Sedan muren restes så har antalet lyckade självmordsattacker sjunkit från 26 per år till blott 3. Antalet mördade skolbarn, mödrar och fäder har sjunkit från 103 per år till endast 28.

Om Jonas teori hade stämt, att muren skapar terrorism, så borde antalet självmordsbombare ha ökat.

De vägspärrar som han påstår skapar död räddar i verkligheten liv. Senast denna vecka stoppades en kvinna i en sådan vägspärr. Hon bar på 10 kilo sprängämnen och hennes mål var att spränga ett civilt sjukhus i Israel. Självmordsbombarna är terrorister som utan urskiljning mördar barn, mödrar och fäder.

Det är Israel och den palestinska myndighetens främsta uppgifter att stoppa dem från att sprida död. Muren är det hittills effektivaste medlet för att nå det målet.

Varning för staten!

Under denna vinjett ämnar jag samla betraktelser och one-liners som knyter an till Statens ökade makt över ditt liv. En makt som de med glädje använder för att kuva dig. Den första betraktelsen:

Göran Persson har livvakter - vem skyddar dig?

Ryssarna kan, de

Den ryska militären må vara i teknologiskt förfall. Den må vara fattig. Den må vara en spillra av dess forna jag. Men detta inslag från Expressen visar att det ädå finns hopp för den andra världsmakten.

Var finns alla polarna?

Jag tittade på Uppdrag Gransknings somarrepris av elektroniksmugglingen ombord på M/S Estonia. Det som slog mig var inte hur makthavare och beslutsfattare stäldles till svars, undvek frågorna och förde över ansvar. Jag insåg istället hur sällan sådant sker.

Den maktfullkomliga eliten bestående av socialdemokratin, facket och det statliga toppskiktet verkar i det närmaste stå över kritik. Egypten-affären är ett exempel på den principen. Där har Kalla Faktas journalister drivit frågan i nästan två år, utan att något mer än en ursäkt har kommit. Och människor verkar nöja sig med det.

Det är för enkelt att säga att journalisterna är kommunistiska rödskägg hela bunten och därför tjänar på att hålla sig väl med makten. att säga så är att fördumma en hel yrkeskår och trampa på dess yrkesstolthet. Jag tror istället att problemet är kulturellt förankrat och utvecklat. Vi har ett samhälle som alltmer närmar sig det totalitärt socialistiska, där det extremaste högerpartiet hotar rämna samhället då de sänker skatterna från 1270 miljarder till 1240 miljarder. Det har skapats en spelplan med tre pjäser. Staten som skyddar Folket från De Rikas övergrepp och återbördar till Folket vad De Rika stulit från dem. I ett sådan klimat frodas Håll käften-mentaliteten, den dumma medborgaren skall inte ifrågasätta Maktens beslut, fastän konstiga är dess mål att skydda Medborgaren mot Hotet.

Ett maktskifte i Regeringen nästa höst kommer att ändra mycket lite. Vad som behövs är att hela staten vädras ur. Den koncentrering av makten som pågått sedan Gustav Vasas tid måste få ett slut. Det kommer att ta tid och en borgerlig koalitionsregeringe är en av de långsammare vägarna.

Vad som också stör mig är just tystnaden från pressen. Hur många journalister arbetar heltid i Riksdagen? När gick de igenom statsrådens korrespondens senast? När jobbade de övertid för att få reda på detaljer i någon fråga senast? Är vår regering och våra folkvalda så oantastligt rena och fria från synd att man inte ens kan få fram en bra skandal i månaden?

Var håller rättshaveristerna hus? Var är flygbladen? Var är pampfletterna? Var är ramaskriken? Var är tidningarna? Var finns kritiken mot staten? Var finns mina polare, de som insett att avsaknaden av kritik inte innebär att staten sköter sig utan att de bara lyckas dölja allt?

Darfur, Zimbabwe, and beyond!

Under sin tid som statsminister har Göran Persson hållit inte mindre än tre konferenser om Förintelsen och folkmord. Prime minister "Goran with two pricks" har på knagglig engelska med charmigt uttal uttryckt sin bestörtning över tidigare regeringschefers flathet gentemot diktaturer och despoter. De höga potentater som lyssnat till hans tal har nickat med och tyckt att visst är väl detta förfärligt och visst måste vi stoppa att detta händer igen. Så tar de de obligatoriska konsensus-fotografierna med alla delegaterna samlade, tar champagne-och-caviar-klass flyget hem igen och sedan vidare till nästa jätteviktiga konferens.

Och folkmorden fortsätter.

I Darfur. I Zimbabwe och på flera andra platser jorden om.

Denna dubbelmoral kom mig åter till minnes när jag läste en artikel på Tech Central Station som frågar om inte Zimbabwe är värre än Darfur. Den svenska regeringen fick idag kritik för sin utrikespolitik på DN Debatt. Inte en dag för tidigt.

Diskriminering vs. Lappalainen 1-0

Idag har den senaste ronden i fighten mot diskrimineringen avhållits. Paul Lappalainen lagt fram sin utredning om den strukturella diskrimineringen i Sverige, vari han lägger fram 50 förslag för att råda bot på den. Det blir femtio bestämda slag i luften och diskrimineringen kommer vinna ännu en rond. Men precis som andra utredningar kommer de att leda till ökat statligt inflytande och mer byråkrati.

Detta förslag är ett praktexempel på detta:

Jag föreslår:
en ändring i förordningen (1986:856) om de statliga myndigheternas
ansvar för genomförandet av integrationspolitiken.
Förordningen ska ställa ett krav på att alla statliga myndigheter
ska ta fram handlingsplaner för motverkande av diskriminering.
Dessa planer ska gälla myndighetens externa och interna verksamhet.
Dessa planer ska inlämnas årligen till DO. DO ska bidra
till utveckling av dessa planer samt vara ansvarig för utvärdering.
För att underlätta myndigheternas arbete med utveckling av
handlingsplaner föreslår utredningen också att Ombudsmannen
mot etnisk diskriminering ges i uppdrag att utforma en uppförandekod
för myndigheterna för att främja deras arbete mot
diskriminering och för jämlikhet. Arbetet bör utvecklas i samarbete
med några nyckelmyndigheter

Här kommer man mycket nära den stora statens essens, den rena drivkraften att genom snömos öka sina uppgifter och kostnader. Varje myndighet (och regeringen har inte ens koll på hur många de är) ska varje år lämna in en handlinsplan (som tar personal och pengar att framställa) till DO (som ska administrera den, återigen krävs personal och pengar) och slutligen ska DO utforma en uppförande kod (jag hör hur pengarna rasslar bort).

Det slutar inte här, han vill även ta fram en kalender med religiösa högtider. Som sedan skall delas ut till alla stadsanställda. Katching! sa det i Kalenderförlagets kassa.

Man blir så matt!

Enligt min mening är den bästa lösningen att staten håller sig borta från diskrimineringsfrågorna. Om det enda ett företag behöver ta hänsyn till är individens produktiva förmåga så kommer all annan hänsyn (kön, härkomst, etc.) inebära en förlust. Även på det privata planet kan en social frimarknadslösning fungera.

Update: Enmansutredaren är visst miljöpartist och utredningar kom till vid uppgörelsen om regeringsunderlaget. Allt enligt Norberg.

Update: Palestinska bödlar

Filibuster Cartoons har även han uppmärksammat PLOs nygamla förtjusning i avrättningar.

Tobaken och afrikanerna

EU har dragit igång en enorm propagandakampanj för att få sina invånare att sluta röka, till en kostnad av ett par hundra miljoner. De har även klubbat igenom ett par miljarder i stöd till europas tobaksfarmare. Vid en första anblick kan det låta som något av en motsägelse, men icke.

Det är nämligen så fint konstruerat att europeisk tobak smakar skit. Ingen producent med självaktning skulle sälja detta till europeiska rökare. Så vad göra? De europeiska tobaken exporteras till afrika och asien, till de länder som i sin tur producerar tobak värdiga europeiska lungor. Och resultatet av att europeisk tobak blir billig och att ingen längre köper den afrikanska är ju lätt att inse.

Afrikanerna blir både fattiga och cancersjuka. Vilken tur att man inte är konspiratoriskt lagd.

Dödsstraff?

Det här blir första gången jag berör Israel här på bloggen. Tydligen har Palestinierna börjat avrätta sin medborgare igen. Nu blir det extra svårt att välja vilken sida man ska stöda. Demokratin eller de totalitära mördarna? Tough one!

Något vackert

Det finns ännu skönhet kvar i denna värld. Till exempel TVR Sagaris. Håll till godo!

Kommunal förnyelse

Jag har under kvällen agerat guide åt en av mina vänner, som valt att lämna Linköping efter våren. Min plan var att visa upp Linköpings fina respektive fula sidor. Tyvär insåg jag varefter turen fortlöpte att de finare sidorna var bra få. Linköping är en ful och trist stad, helt enkelt. Vi har en av Sveriges krogtätaste gatstumpar, men sen då? Vi har en stor industri i form av Saab, men vad mer? Vi har en av norra Europas viktigaste universitet, men vad gör vi med den potentialen? Vi har flera högteknologiska företag, men hur drar staden nytta av detta? Kan Staden dra nytta av detta, är det dess uppgift?

Efter att ha funderat på detta ett slag har jag kommit fram till några förslag på förändringar för att skapa ett mer livfullt, intressant och trevligt Linköping.
- Anordna familjedagar på temat kaj-slakt. Barn och deras föräldrar beger sig en söndag efter högmässan till Järnvägsparken där lokala handlare arrangerar tivoli, säljer korv och delar ut balonger. Sedan får barnen hyra luftgevär av den lokala jaktkretsen och kan sedan tjäna tillbaks insatsen genom att man satt en kommunal skottpeng på kajorna, säg 50 öre stycket. Detta är bara ett exempel på hur det lokala näringslivet, i samarbete med föreningslivet och kommunen kan bidra till en ökad lokal sammanhållning, en renare stad och en mer meningsfull fritid för stadens unga
- Min bekante, Daniel anade nog inte den fulla innebörden i sitt förslag då han ansåg att an borde bygga ett kärnkraftverk på Gärdstadsslätten. Linköpings siluett är tämligen habil, en domkyrka och ett vattentorn är det mest utärkande. Blunda och se framför er denna bild kompletterad med ett rejält kyltorn. Mäktigt, inte sant? Ett kärnkraftverk skulle även innebära att fler ingenjörer kunde rekryteras och att kärnkraftsforskning skulle kunna koncentereras till LiU. (Förutsatt tankestoppslagens avskaffande.)
- Sveriges krogtätaste gata, Ågatan, skulle kunna kompletteras med en restauranggata på Kungsgatan. Vi har redan Missionscafét längst upp och Frimis i andra änden. På så sätt kan kommunen minska omhändertagandekostnaderna av unga fyllon. De förfestar hos nån kompis i Vasastan, vinglar till en middag på Kungsgatan, ragglar vidare till spriten på Ågatan, däckar i Trädgårdsföreningen, bärs till TNE och skjutsas därefter vidare till fyllecellen på Garnisonen. Det blir som en flytande rörelse genom staden. Lätt för polis och ordningsvakter att hålla koll på.
- På ett område har jag dock inte några som helst förslag. Vad ska man göra åt SAAB? Detta Sveriges svar på NASA, ett högteknologiskt AMS-projekt vars glansdagar var på 70-talet. Om den svenska staten bara kunde erkänna att JAS-projektet, om än avancerat, varit till största del ett projekt för att dölja arbetslösheten bland metallarbetare och teknologer. Nej, vad man ska göra åt det har jag inget bra svar på. Sälja till Ryssland, kanske? Har de råd med yachter och fotbollslag borde de ha råd att köpa detta fackpamps-dagis.

Linköping har stora möjligheter att expandera och bli en riktigt intressant stad. Men vågar kommunledningen satsa? Kommer de våga efter maktskiftet?

Djurens rätt till människors liv?

Det mest fantastiska med mäniskan, det som låtit henne bli en dominerande art, är hennes förmåga att anpassa sig till omgivningarna. Oavsett om det är en kokhet djungel eller en iskall polaris så finns det människor där. Men människan har inte bara anpassat sig själv, sin kost och sina levnadsmönster till omgivningen. Hon har även anpassat omgivningen till sig själv, som ett led i att överleva.

Jordbruket, svedjandet av skog och byggandet av kanaler är alla exempel på detta. Varefter vi har kommit på nya tekniker har vår förmåga att skydda oss mot omgivningarna ökat. Ett av de viktigaste framstegen var utvecklandet av insektsmedel. Nu kostade ren luft, besvärsfri sömn och en trygg uppväxt för barnen inte mer än några få aerosol-flaskor.

I Norrland, någonstans, har man under flera år använt det kemiska frihetsvapnet för att befria sig från myggen. Nu har ett antal "miljökämpar" stoppat projektet. Men vilken miljö är de ute efter? När valet står mellan en biotop där människan kan leva och en där en viss (talrik) insekt kan leva så väljer de konsekvent den senare. Miljökämpar arbetar inte för miljöns bästa, de arbetar emot mänsklighetens fortlevnad.

Miljömupparna är moraliskt korrumperade och i förlängningen anti-liv!

Tankar om nationen

Nu har jag lagom återhämtat mig från firandet av nationaldagen. Lite tid har även lagts på att filosofera över nationaldagens existens. Jag har så slutligen slutit mig till att den på intet sätt är förenlig med liberalismen.

Å ena sidan anser jag att det finns mycket med Sverige man kan vara tacksam över. Demokratin, de porlade forsarna, rättsstaten, den låga halten av korruption, det relativt fria näringslivet, de produktiva svenska medborgarna (om än snart utrotningshotade). Men att man från statlig håll ska bestämma när jag ska visa min tacksamhet rimar dåligt med ett fritt samhället. Än mer barockt blir det av att firandet sker på kröningsdagen av Gustav Vasa, enligt somliga kallad "Sveriges Pol Pot". Det var han som byggde den starka staten, införde beskattning och många andra otyg i vårt land.

Den bästa lösningen vore att låta var och en själv fira sin nation i den omfattning och vid en tidpunkt han eller hon finner lämplig. Vissa skulle nog vilja ägna en hel månads fastande (eller festande) till Nationens ära, när andra nog firar högst sparsamt.

Vägen till träldom

Snart kommer EU:s justitieministrar att sluta sig samman för att öka sina befogenheter. Denna gång kommer de besluta att alla SMS, all e-post och alla telefonsamtal skall sparas och spåras, så att Staten när som helst ska kunna ta del av dem. Som vanligt borde varje försvarare av rättsstaten vara emot detta och som vanlgit är det sossarna som tagit initiativet till galenskapen.

Som vanligt vill man "skydda" hederliga personer från skummisar. Och det tradiga argumentet om att den som inte har något att dölja inte har något att frukta. Man bör lita på staten, menar de.

Lita på staten? Samma folk som för 40 år sedan steriliserade "avvikande"? Skulle inte tro det!

På Tech Central Station finns en intressant artikel på ämnet.
Även Norberg tar upp frågan och länkar till motståndet i Stoppa Storebror.

Goliat är död!

Ja, så har apoteksmonopolet då äntligen fallit. Min glädje överskuggas något av artikeln jag läst i inlägget nedan. Men jag vill ändå tllstå att detta är något av det bästa som EU har drivit igenom. För människor är det en närmast lika stor förbättring som passfriheten.

DN har en trevligt skriven bakgrund till fallet. Trots att Krister Hanner verkade ganska trist på Nyheterna i morse så framställs han som en uppkäftig jävel i artikeln.

Människoförakt

Det är min övertygelse att Sveriges högsta koncentration av lägervaktsaspiranter och Mengele-assistenter återfinns på Migrationsverket. I dagens Corren finns en lång artikel (3 delar, länkade från artikeln) om hur Migrationsverket fullständigt skiter i sina asylsökande och behandlar dem på ett sätt som nog vore straffbart gentemot boskap.

Följande sker: 36 asylsökande från Boxholm och Motala ska förflyttas medelst buss till Boliden, utanför Skellefteå. Efter att ha åkt hela natten kommer de fram till Borlänge i gryningen. Då finns det ingen från Migrationsverket där. Efter tre timmar får busschaufförerna kontakt med de ansvariga som har "lite pappersarbete kvar" innan de åker till Borlänge från Skellefteå. Den förste mannen på plats kommer efter fyra timmar. Han kommer utan mat eller vatten, sådant kan man väl inte kräva att den befallande mynigheten bistår med efter 12 timmars resa plus 4 timmars väntan? (Istället är det redan bosatta asylsökande som fixar mackor till de nyanlända.) Till slut får sju av de resande reda på att de ska flyttas ytterliggare tre mil bort, till hålan Jörn. Där får en familj på fyra personer bo i en etta med sovalkov och två extra sängar i det enda rummet. Deras möbler och cyklar har Migrationsverket lovat att skicka i efterhand. Yeah, right!

Pappan i den familj som de skriver om har varit kund i min butik, vilket gör att det känns verkligare (eller mer overkligt) än annars.

Flera grupper, samma ligist

Min gode vän Elfström uppmärsammar på sin blog personerna bakom Planka.nus östgötska lokalavdelning. Den person som intervjuades i Östnytt 26 maj är ingen mindre än den beryktade "Sam". Det var han som i höstas dömdes för att ha sprungit in med en bengalisk eld i Walk For Capitalism 2003.

Att han, mindre än ett år efter att dom fallit försöker komma fram som en samvetets försvarare är direkt motbjudande. Då var han en våldsverkare som verkade ha liten ånger i rätten, vem tror att han har förändrats? Att uppmana till snatteri av tjänster (plankning) är ett brott och steget från stöld till våld är aldrig särskilt långt.

Jag återkommer till Planka.nus krav i ett senare inlägg. Just nu ville jag bara uppmärksamma er, kära läsare, på vilka mörkermänniskor som ligger bakom organisationen. "De är moraliskt korrumperade och i förlängningen anti-liv."

Ensidig rapportering

SvD är tänkt att vara något av det borgerliga Sveriges flaggskepp. Med seriositet och relevans skildrar tidningen Sverige idag och döker efter ett djup och ett brett perspektiv som andra tidningar kan avundas. Eller så var det nog tänkt.

Idag (och igår) kan man på SvD.se läsa en artikel om Paris Hilton och hennes nya reklamkampanj för Carl Jr's. Det hela går ut på att några fundamentalister tycker att det är för mycket naket och har startat en protestlista. Journalisten som skrivit artikeln skriver helt okritiskt att upp till en miljon människor kanske kommer att skriva under. Yeah, right!

Den svenska USA-rapporteringen är enögd, enkelspårig och utan höjd. Allt USA gör utrikes är fel och det de gör inom landet är tokigt. Varför, frågar jag mig, finns det ingen höjd i svenska medias täckning av USA? Dick Erixon är inne på samma fråga från annan vinkel.

När lamporna slocknar...

Då var det alltså dags. Packa väskorna och förbered er på flytten till Dalen. När man kan gå in på en polisstation och råna dem på passkassan är det illa. När man kommer undan är det kört för landet och dess rättsstat.

En (fett) bra bok

Den gågna fredagen spenderades för min del i Kungliga Hufvudstaden. Jag bevistade Timbros releasefest av "Peta inte i maten", en smal bok med tunga argument mot den feta hälsolobbyn. På tillställningen serverades vin i små glas och närapå nyttiga tunnbrödswraps. Jag hade nog förväntat mig något med mer späck, men det hade nog varit dålig PR att ge gästerna infarkter. Plus att selleri med dipp är riktigt gott.

Mattias Svensson höll ett drygt halvtimmeslångt anförande där han berättade om sina egna erfarenheter i de tungas klubb. Hans resonemang där, och även i boken, kokar ned till att alla har ansvar för sitt eget liv. Det kan vara bekvämt att skylla på andra, på Makten och Krafterna som motarbetar ens strävan efter en slank kropp. Men oavsett hur svårt det kan vara så är det bara man själv som kan lösa problemet. Även om det tar emot att erkänna.

Jag har i sällskap av chips och godis nickat mig igenom hela boken. Nu jävlar är det dags att skrida till handlig! Kankse skulle hämta lite cola.

Innan vi gick vidare till Calle Ps för att dricka öl han jag känna igen ett par ansikten bland publiken. Till de mer lättippade besökarna hör Johan Norberg, i samspråk med Johnny Munkhammar. Hax var så klart där, men längtade hem till bloggen. Partiet hade flera av de sina närvarande, främst tjänstemännen kansliet. Kammaren representerades av plats 200, de kunde gott ha varit fler. Studentförbundet och andra perifera organisationer fanns självklart på plats och dess namn är många. En oväntat välrepresenterad organisation var vår alldeles egna TV-Pravda, varifrån både Per Gudmundsson och Stefan Grundin lyckats hitta fram.

Till nästa evenemang ska jag förbereda mig mer och sedan skapa en namedrop-blogg som till och med Viggo skulle bli avundsjuk på.

Tävlingsdax!

Det är dags att rulla ut en ny Pr-strategi för att locka besökare till denna blogg. Jag kommer att använda mig av en lösning som vilar på tre pelare: reklam, referenser och ....

Reklam: Jag har redan ändrat min mailsignatur till den lockande "ledjlus.blogspot.com - Nu ännu bättre". Det är första steget, ni kommer troligen att se många fler liknande.
Referenser: För att öka min google-rank så kommer jag att lansera ett förmånligt länk-program. Jag får en länk från Din blogg, du får min respekt.
... - den tredje pelaren är hemlig. Den är i sanning genialisk och kommer, tillsammans med de båda andra, att profilera mig som en av nationens mest intressanta bloggare.

Jag utlyser härmed en tävling där jag lottar ut en Triss-lott till den som lyckas gissa rätt angående den tredje pelaren. Om ni gissar rätt och har tur så kan ni få 25'000kr i månaden i 25 år! Gissningar mailas till min @gmail.com-adress, lundbergj. Vinnaren, som gissat rätt eller närmst, utlyses i slutet av denna månad.

Klasspress

I onsdags höll jag min första klasspress. Tillsammans med Johanna underhöll vi en klass med blivande frisörer genom att berätta om MUF. Det är helt klart det roligaste jag gjort denna vecka.

Efter en trevande start (jag skulle kunna prata i 8 timmar, men var ska man börja?) fick vi upp ångan och lyckades resa en och annan arm i luften. Efter några inledande frågor om huruvida ökad invandring inte skulle leda till fler arbetslösa så kom några positiva kommentarer fram.

Några exempel:
Tjejen som frågat om invandringen tycker det blir för lätt att köpa ut om man sänker till 18 på systemet. Innan vi hinner svara vänder sig en tjej på första raden och påpekar att man som 16-åring idag dricker hembränt istället.
Hennes bänkgranne sträcker upp handen om proklmerar att "alla vet ju att ett kommunistiskt samhälle inte fungerar". Och går sedan vidare till att beklaga sig över hur hennes bekanta får 2900 i socialbidrag, utöver hyra och mat! Hear, hear är det enda man kan säga.
På lärarens fråga ifall de nu skulle rösta på moderaterna svarar en av eleverna att "ja, det blir ju inte vänsterpartiet i alla fall". De hade varit där veckan innan och hade (omedvetet) pläderat för vår sak bättre än vi själva.

Allt som allt en mycket lyckad insats av mig och min kollega.

Fan, vad roligt det var. Nu kan jag inte bärga mig förrän valrörelsen drar igång på riktigt!

Grillat är godast!

Miljökontoret beslutade i förra veckan att Café Tannefors slussar inte ska få ha grillkvällar. I sitt uttalande beskriver de med fasa hur dörrarna till caféet är öppna nästan hela tiden. Duh! vidare använder de bristen på omklädningsskåp (2 stycken till 4 anställda) som ett skäl till att inte tillåta grillning. Caféet utmålas som en hälsofara där lokalen är för liten, personalen för många och likaså antalet kunder.

Men vänta en sekund... för många kunder?! Över 100 dödsföraktande personer vågar sig dit varje lunch för att äta paj, sallad eller någon varm rätt. Detta trots att städskrubben är underdimensionerad! Detta trots att man ändrat kundflödet så de går in från andra hållet mot tidigare! Och detta, trots att disken tas in genom en annan dörr än tidigare! Ack ve och fasa, det är sannerligen på tiden att kommunens ädla riddare griper in. För folkhälsan om inte annat!

Eller så skulle man ju kunna resonera som så att det är upp till kunderna att avgöra vilken nivå av hygien de vill ha och ifall det grillade köttets smak står i relation till risken för skada. Nej, usch nu låter jag som en sådan där jävla nyliberal. Inte kan väl människor bestämma själva, vad skulle då sossarna och dess gisslantagare syssla med?

Ljuva Gimo

Jag har så precis återvänt efter att ha bevistat FMSFs representantskap å Gimo Herrgård i det vackra Uppland. En långhelg med idédebatt, öl och vänliga damer som passar upp på en är inte långt ifrån det Lundbergska lyckoriket.

Ett Gimo fyller två viktiga uppgifter för mig. Dels får man en chans att lägga ut genomtänkta och relevanta resonemang i intellektuellt avancerade ämnen och dels får man en chans att kufa. Året blir lite ljusare och lättare att härda ut då man vet att det finns en plats i landet där debatten ännu inte dött och där man inte värjer sig för de djupare resonemangen. Lika upplivande är vetskapen om att Representantskapets delegater lyckades göra av med 3.7 kilo lök, utan att någon hade tillgång till ens en kokplatta eller skärbräda.

Eftersom jag glömde laddaren hemma så har jag konserverat min kameras batterier. Tyvär är jag närmast miljöpartistisk i min iver att energispara, med samma resultat. Batteriet är vid liv, men jag har färre än 10 bilder tagna.

Men, men... det är bara 361 dagar kvar till nästa gång.

Bättre förr

Av gamla och reaktionärer brukar det hävdas att det var bättre förr. Med bättre förr menar de den tiden då de flesta bodde långt ifrån grannen, avled av vanlig snuva och (om man var flicka) löpte mycket högre risk för att bli våldtagen eller dö i förlossningens efterdyningar. Det kanske inte är just dessa ting forntidens förespråkare vurmar för, men det är alltid bra att ha dem i bakhuvudet så man inte förleds att tro på den ljuvliga dåtid.

En sådan de uråldriga sedernas förespråkare är Hr. Elfström, vän och tidigare partikollega. Nu har även han anammat detta nya som kallas bloggande. På http://elfstrom.blogspot.com har vi all möjlighet att ta del av dennes tankar och åsikter.

Det kan bli riktigt spännande.

Efter Skattebetalarna

Jag kom att tänka på detta idag:

Nu när kuppen mot Skattebetalarna misslyckats, vilka står på tur?

Jag gissar på Håll Sverige rent. Katschig slogan, hög igenkänninsfaktor och med staten i ryggen finns det garanterat både en välfylld kassakista och en undermålig bokföring.

Minns var ni läste det först!

Lukurativ marknad

DN skriver idag om att antalet bluffuniversitet ökar. Ingen riktig nyhet då, det började gå utför när Lund blev universitet och senare tillskott som Södertörn och Örebro är bara de sista spikarna i skattekistan. För trots att DN valde att skriva om internet-univresitet vill jag ta upp de riktiga bovarna, statspamparna.

Internet-examina kan man lätt genomskåda. En examen från University of medicine and toaster-repairsat Bali genomskådas lätt. Det är här som det svenska staten har funnit sin nisch. Eftersom Sverige har ett gott rennomé så missbrukar man detta till bristningsgränsen genom att starta låtsasuniversitet i varje liten byhåla. På så sätt kan man prångla ut tusentals examina varje år.

En perfekt affärsidé för skrupellösa politiker. Men i vanlig ordning har sossarna missat en vital detalj för att få verksamheten lönsam. Staten betalar studenterna istället för tvärtom...

Snart får de väl upp ögonen för Nigeriabrev också.
"Dear sir/madam, I am a representative of the Swedish government. We would like you to assist us in a small financial transaction..."

Childabuse

Jag är ingen vän av statligt ingripande, det är främst föräldrarnas och det lokala nätverkets uppgift att se till så att barn får en god uppväxt och en sund uppfostran. Men det finns extrema fall då dessa institutioner inte fungerar alls, som här. Men i dessa fall kan man inte heller ställa krav på samhället att komma till undsättning, staten är ju här en del av problemet.

Men idag fann jag ett exempel från USA där ett barn farit mycket illa. Tveklöst måste detta ha pågått mycket länge och med föräldrarnas vetskap, för att inte säga samtycke. Schiavo är död, här finns en människa som ännu kan räddas.

Snälla farbrorn

Idag bjuder snälla farbrorn på nationalromantik och humor i ett. Varsågoda! (Och eftersom jag varit dålig på att nämna källor innan, tack Stockholm Spectator)

Feministiskt Initiativ

Jag hade författat en längre text om FI, Gudrun Schymans nya projekt för att komma in i Regeringen. Tyvär försvann den i ett tekniskt missöde.

Det är så mycket underligt att jag väljer en sammanfattning i punktform:
- De har en styrelse, men ingen ordförande, då detta vore för manligt.
- Den borgerliga representanten röstade på Vpk i förra valet.
- De är för kvotering i styrelser, för att få in ett kvinnligt perspektiv.
- De är emot manliga maktstrukturer, för det är ingen skillnad mellan män och kvinnor.
- De tyckar att de båda ovanstående punkterna är logiskt förenliga.
- Samtliga medlemmar i styrelsen har ett förflutet i vänstern, men de vill vara blocköverskridande. Tjena!
- De dominerar media hela dagen UTAN ATT HA LANSERAT NÅGOT PARTI ALLS.
- Det är fjärde gången (1,2,3) de lyckas med samma icke-lansering.

Jag kommer att tänka på en artikel i Corren (tror jag) på Internationella Kvinnodagen. I ett långt reportage beskrivs kommunfullmäktige i Simrishamn (typ), där de är över hälften kvinnliga ledamöter. Andemeningen i reportaget och flera kommentarer var: "Se på oss vad jämställda vi är. Över 50% kvinnor är bra, men vi vet att vi kan bli ännu mer jämställda!"

Man blir så trött!
Lite balsam för själen kan behövas.

Detta hittade jag utanför socialkontoret på väg till jobbet. Först blir man förvånad, but then it dawns upon you. Det är ju bara bidragstagare som har råd.
Posted by Hello

En avgrund av skam

Jag har för vana att läsa Dick Erixons blogg. Idag skriver han bland annat om Skolverkets förslag om att stoppa profilklasser. På några få rader beskriver han det svenska skolklimatet och det sjuka i en politik där likformning får ske på elevernas bekostnad.

När jag läste om förslaget kände jag en obehaglig rysning i kroppen. Retoriken och de bakomliggande tankarna formulerades mycket väl av "Tanten", Ayn Rand. På ett ställe beskriver hon socialismens ok och hur människor indoktirnerades att hata det de var bra på. I Lovsång beskriver hon den skam som talang innebär i socialismens rike. Efter att ha beskrivit huvudpersonens mentala spänst och hans önskan att få arbeta som vetenskapsman kommer följande citat. Han står inför yrkesrådet och mottar deras beslut om vilket arbete han skall ha resten av livet, nämligen gatsopare.

"We felt the cords of our neck grow tight as our head rose higher
to look upon the faces of the Council, and we were happy. We knew
we had been guilty, but now we had a way to atone for it. We
would accept our Life Mandate, and we would work for our
brothers, gladly and willingly, and we would erase our sin
against them, which they did not know, but we knew. So we were
happy, and proud of ourselves and of our victory over ourselves.
We raised our right arm and we spoke, and our voice was the
clearest, the steadiest voice in the hall that day, and we said:

"The will of our brothers be done.""

Som vid många andra tillfällen lyckas Ayn Rand sätta fingret på det vidriga i socialism och kollektivism. Hela Lovsång, eller Anthem som den heter på originalspråk går att köpa här (21kr!) eller läsa på nätet här. Jag har läst boken minst 20 gånger och älskar den. Först blir man beklämd så det värker i bröstet över paralellerna till vår egen tid för att sedan lyftas till glädjens höjder i slutet. Läs och begrunda!

Varför så desperata?

De främsta amerka-hatarna återfinns inom den egna nationens gränser. Jag kom att tänka på detta när jag tittade på premiären av Desperate Housewifes. Hela serien osar anti-amerikanism och anspelar på en föreställning om att ett fattigt liv ger nyttigare andlig spis. Det tar några omvägar, men jag ska försöka reda ut mina tankar åt er. (Kanske även åt mig själv, men man ska inte hoppas på mirakel.)

I USA (land of the free, home of the brave) är antalet hemmafruar mångdubbelt fler. Anledningarna till detta är flera och inte endast politiska. Det finns ekonomiska faktorer som påverkar, en hög medelinkomst och låga priser på basvaror, tomter och bensin. Det innebär att fler familjer klarar sig på en enda inkomst. Se till exempel på The Simpsons, trots att de har tre barn, två bilar och en villa så klarar de sig på en inkomst utan att man någonsin hör någon anmärka att det vore konstigt.

Den enskilt vktigaste faktorn är avsaknaden av en jantelag. USA har byggts kring tanken att varje människa har något att bidra med och att den enskildes prestation skall mätas mot honom själv och ingen annan. I vilket annat land skulle man anställa äldre, handikappade och andra för arbetslivet oattraktiva personer som "greeters" på snabbköpet eller över huvud taget anställa dem. (Visst finns det skattelättnader som gör dessa attraktiva, men det skulle inte fungera utan ett samhällsklimat som inte ser människor och arbeten som ovärdiga.)

Den vanliga hemmafrun i USA kör inte någon lyxbil (lyxbil med våra U-lands mått, men inte jämfört med den direkta omgivningen) utan åker i en vanlig SUV eller kombi. De tillhör medelklassen och lever ett liv inte olikt någon annan. Men tyvär är det inte dessa människor som avbildas när hemmafrun gestaltas på vita duken eller i dumburken (den fyrkantiga lådan som ger oss värdelösa program som Big Brother, Days of our lives och Discovery Channel). Istället visar man stereotyper av den lilla minoritet lyxfruar som lever sitt liv i oerhörd rikedom i ständigt uppgående sol, med ständigt städat hem, nyklippt gräsmatta, ett leende på de perfekta läpparna och en äppelpaj på kylning i köksfönstret.

Det är här Desperate Housewifes kommer in i bilden och genom sin aggressivitet subtilt agiterar för ett omkullkastande av amerika och den fria världen. Detta sker genom att man tar stereotyperna från exemplet ovan, skruvar upp allt ett snäpp och tillskriver samtliga en ohygglig olycka. Visst är programmet roligt och troligen är målet inte uttalt ens för manusförfattarna. Men hela serien baserar sig på antagandet om att en kvinna som inte får använda musklerna vid fabrikens maskiner utan istället tvingas ta hand om hemmet alltid blir olycklig. Om det antagandet, som ivrigt propageras av feminazisterna, slår rot bland befolkningen riskerar USA att gå samma mörka öde tillmötes som Sverige. För om inte hemmafruarna finns att ta hand om barnen, de sjuka, fotbollsmatcherna och allt annat som hör civilsamhället till. Vem ska då göra det? Staten?

I Expressen skrev en svensk hemmafru i Kalifornien om det här fenomenet. Läsvärt!

Lundbergs Groggskola

Idag lade Kent Härstedt fram sin utredning om alkoholimporten. Bland annat föreslår han en höjning av skatten på alkoläsk, samtidigt som den rena spriten ska bli billigare. Eftersom en alkoläsk redan idag kostar långt över 20 kronor och ännu mer på lokal så blir det onekligen dyrt att dricka sig full på sådan sprit. Jag har därför tagit det på mina axlar att utbilda er, kära läsare i hur man gör sin egen alkoläsk. Mitt recept är välbeprövat och har hjälpt många unga och osäkra själar till ett meningsfullt umgänge med sina medmänniskor.

Lundbergs ful-alkoläsk
Ingredienser:
30 cl Coca-Cola eller annan läsk
3 cl renat, vodka eller annan sprit

Tillredning:
Blanda skiten och tappa upp på flaska.

Pris: 14kr

Med detta recept kan du alltså supa dig dubbelt så full för samma pengar och eftersom man kan göra den hemma slipper man sura bartenders och vakter som vägrar servera för att man är "för full".
OBS! Alla likheter med grogg är rena tillfälligheter och ej menade som ironier. OBS!

Dubbeltydlighet

Idag är det den Internationella Kvinnodagen. Det är alltså den dag på året då kvinnan ska stå i centrum. Just denna dag lanserar Maktpartiet sitt eget feministiska nätverk, Feministas.

Feministas - är det bara jag som tror/hoppas att detta kommer att tolkas annorlunda än tänkt?

Erkänn Taiwan

Insändare skickad till Corren

I måndags trappade det kommunistiska Kina upp tonen mot demokratin Taiwan. Med hot om militära angrepp skall Taiwan annekteras till Kina enligt samma modell som Hong Kong föll offer för. Republiken Kina, på ön Taiwan är en demokrati som hotas av en totalitär stat.
Det är hög tid att världens demokratier sluter upp på Taiwans sida och erkänner landet som en fri stat. Sveriges sittande regering pratar vitt och brett om demokrati. Men fina ord får bara ett värde om de backas upp med handling.
Nu är det upp till bevis!

Ayn Rand, den mänskliga

I måndags arrangerade Linköpings Fria Moderata Studentförening, en talarkväll med Mattias Svensson om Ayn Rand. Mattias tal fick mig att omvärdera min syn på ryskan och ge mig an hennes filosofi från ett annat perspektiv. Det mesta jag har läst om Rands filosofi har bestått av polemik emot Rand och hennes filosofi eller polemik emot tolkningar av hennes verk.

Mattias poäng var att Rands filosofi bör tolkas personligt och att den inre upplevelsen är viktigare än omgivningens. Alltså, att det är mer konstruktivt att se hur man kan applicera objektivismen på sitt eget liv, istället för att uttala sig om hur andra borde applicera den på sitt.

Med anledning av detta har jag bestämt mig för att sluta mitt arbete och ta anställning som kock på en vägkrog!

Vär är kärran?

Jag har under de två senaste kvällarna suttit och förberett olika svar inför helgens motionsdebatter, det är distriktsstämma i MUF Östergötland. Målet med denna text är att gjuta skräck i mina motståndare, mycket likt syftet när en Maori-krigare räcker ut sin tunga.

Jag har läst någonstans, troligen hos Erixon, att Karl Rove deltog i debattävlingar som ung. En teknik de tävlande brukade sig av var att förbereda små kort med ett eller två argument på varje. På så sätt kunde man förbereda sitt försvar i förväg. Det går en historia om hur Rove en gång kom till en debatt dragandes en lite kärra till brädden fylld med dessa kort, för att skrämma upp motståndaren. Då är det inte konstigt att han säkrat åtta år åt Bush Jr.

Din lösning är inte min

Att läsa Corren på morgonen är något av det sämsta man kan göra. Fyra exempel från idag:

- På ledarplats försvaras kommunala kultursatsningar. I en borgerlig tidning.
- På sidna 5 uttalar Anna-Lena Sörensson (s) att man måste "tjäna något" på att vara med i hennes parti och tänker därför låta socialdemokratiska tyckare få större inflytande än andra. Hmm... politik för partimeldemmarnas bästa alltså. Inte folkets.
- På insändarplats efterfrågar Gunnar Starkenberg att makten inför en TV-fri dag. Om han är så förslappad att han inte orkar trycka av TVn med fjärren skulle han nog må bra av en fettskatt med.
- Och slutligen skriver en gymnasist på Berzan om hur bra det är att skolan slutat sälja godis och läsk. Fan grabben, är du fet så är lösningen att du äter mindre godis, inte jag!

Den lilla ljusningen är att jag fått mitt kontrakt förlängt på jobbet. Alltid något.

Alla hjärtans dag

Imorgon är det Alla Hjärtans Dag, en dag då man ska visa sina känslor för den man håller kär. Om handlarna får bestämma skall detta visas med en present. Jag är en riktig sucker för putte-nuttiga tillställningar och sväljer betet rakt av. Därför ämnar jag bjuda mitt damsällskap på middag imorgon, troligen spetsat med någon form av paket.

Tidningen Expressen har gjort det lätt för oss och berättar vad vi vill ha för presenter. Det ser ut som att jag får köpa fler skjortor med manchetthål!

Dags för semester, Laila

Jag har författat en liten insändare med anledning av DNs intervju med fru Freivalds.
I en intervju i DN hävdar Laila Freivalds att hon inte kände till Phuketinnan 26 december. Utikesministerns uppgift är att skydda svenskar ochderas intressen i utlandet. Då hör det till baskunskaperna att känna tillett av de största resmålen för Svenskar utanför EU.Att socialdemokraternas pampar är ett eget frälse, bortkopplat från ossvanliga medborgare visste jag om. Men detta tar priset i okunskap, för attinte säga nonchalans.Om vi alla hjälps åt kan vi ge Laila en välbehövlig semester efter valet2006. Då får hon chansen att upptäcka andra "okända" resmål som LasPalmas, Rhodos och Kos.

Ebba ut(slängd)

Idag fick Ebba Lindsö kicken från sitt jobb som vd för Svenskt Näringsliv.
Fan, jag som trott så starkt på henne! Att sluta upp med sån där dogmatisk ideologi och hårda krav för att istället käka mazariner med Regeringen/LO och anställa aktiva socialdemokrater i organisationen lät ju som ett riktigt framgångsrecept.

Njaaaaa, kanske inte riktigt!

Frågan är dock om hon har fått sparken för det, eller för att hon varit en kass ledare. Jag har inte mycket förtroende Michael Treschow, som styrelseproffs känns det som att han sätter möjligheten till allmosor från regeringen framför de långsiktiga reformerna. Men vi får se, förhoppningsvis har jag fel.

Ajdå!

Så har Kim Jong-Il, ni vet grabben med frisyren, erkänt att han har kärnvapen. Människan är en fantastisk skapelse, det finns inga begränsningar för vad vi kan klara av med lagom doser värme, barkbröd och hot om en plågosam död.

Ulf Nilsson

Med sin penna (eller sin samling pennor som Connoisseur låter rapportera) skriver Ulf Nilsson varje vecka sina krönikor i Expressen. Likt ingen annan havererar han mot det svenska samhället, den svenska modellen, sossarna och allt som är fel i landet. Vissa skulle kalla honom sanningssägare, andra rättshaverist. Jag vill säga att han tar bladet från mun.

Här finns han krönikor från de senaste åren.

Och här finns hans bok, Sverige - Sluten anstalt, där han driver sin tes om nationens förfall. Den borde vara obligatorisk läsning för varje medborgare, men smatidigt så är både boken, Ulf Nilsson och jag emot statligt tvång.

Många hattar blir det

Ganska ofta påstås det att det ena eller andra fenomenet har genomsyrat debatten under en tid. Vissa skulle säga att den politiska (man skulle kunna säga socialdemokratiska) debatten präglats av mygel och flodvågor under vintern. Tror ni det har ni fel!

Jag vill hävda att det är Hatten som stått i centrum, om än inte avsiktligt.

Det började ganska uppenbart med att Svenskt Näringsliv, ni vet de som käkar mazariner med regeringen, anställde en ny talskrivare. Valet föll inte på någon från näringslivet, istället rekryterade man direkt från Regeringskansliet. Greger Hatt hade god erfarenhet av att skriva tal, det hade han nämligen gjort åt Ingvar Carlsson! Under ett par dagar undrades det lite försynt från de borgerliga ledarsidorna huruvida det var klokt att SN gick i säng med LOs politiska gren. Men det hela blåste över.

När sedan flodvågen kom och ödelade fler liv än någon annan katastrof innan den kom åter hatten i fokus. Debatten som följde handlade inte om hur man på bästa sätt kunde hjälpa så många som möjligt, utan istället föll blickarna på olika hattar. Laila Freivalds hattade hit och dit, först till teater, sen till en tv-soffa (för att hota Lotti) och slutligen till och från Thailand för att... ja, vi vet inte vad hon gjorde, men kosta gjorde det! Även Göran "Han Som Bestämmer" Persson fick kritik för att han hade fel hatt på sig, hatten i fråga var en nattmössa som antingen han eller UD hade på sig (för någon av dem sov ju uppenbarligen på jobbet).

Den tredje Hatt-incidenten utspelar sig just nu. Som tack för att salig Persson upphöjt Örebro Högskola till universitet gav universitetsstyrelsen honom ett hedersdoktorat. Sin doktorshatt hämtaden han upp vid fackulteten för medicin, de andra fackulteterna ville inte veta av sånt trams. (Oh ja, jag höll på att glömma, fackulteten för medicin är under uppstart...) Inom näringslivet kallas en sådan gåva för muta och kan ge upp till ett års fängelse.

Det är de tydligaste exemplen jag har. De lite äldre och kanske mer långsökta handlar om Anitra och Egyptierna. Fru Persson-Steen har nämligen ett digert utbud hattar i sin garderob, dels en som VD för ett av Sveriges mest korrumperade företag och en annan som statsministerhustru. Den hatt-fetischen delar hon med sin man, herr Statsministern. Under den tidiga vintern 2001 ikläder sig han och hans kollegor i Rosenbad rollerna som åklagare, domare och bödel (rollen som advokat vakantsattes till dagen efter, då de åtalades reguljära advokater informerades om det missade partyt) och utvisade med den amerikanska säkerhetstjänstens hjälp två människor till Egypten, trakasserier och tortyr.

Jag ser här en trend i samhället, hatten blir allt viktigare. Så mitt tips inför våren är att ni alla bör skaffa er en riktigt fin hatt!

Att vinna val

Dagens inlägg ska inte handla om politik. Jag har märkt att mina inlägg hittills handlat ganska lite om politik, men desto mer om nonsens i periferin. Så här följer några perifera länkar:

www.savetoby.com - Entreprenörsskap, innovativitet och påhittighet i ett!
www.boysstuff.co.uk - Roliga grejer helt enkelt.
http://slashdot.org - News for nerds, stuff that matters.

Slutligen en länk som lägger sten till börda på alla de telefonförsäljare som, till skillnad från jag ännu ej har klivit vidare i livet.

http://www.xs4all.nl/~egbg/motmanuskript.html

Lägesrapport

Jag har efter nästan två månaders uppehåll beslutat mig för att återigen ta mig an bloggandets ädla konst. Jag vet inte hur ofta den kommer att uppdateras, men min främsta ambition är att leverera kvalitet istället för kvantitet.

Som det ser ut nu är jag riktigt nöjd med livet. En varaktig anställning på en trevlig arbetsplats är verkligen inte fy skam. Har man till på köpet en söt flickvän och en trevlig datorskärm så finns inte mycket utrymme för sorg.

På dne aktiva fronten börjar det röra på sig. MUF Linköping har fått en ny styrelse med sällan skådade ambitioner. Efter två års uppehåll har jag bestämt mig för att åter ta plats i styrelsen och tillsammans med Jerry ska jag se till att shapa upp det där fjollträsket! Det är i sanning spännande tider vi har framför oss.

Nog för nu, snart kommer det mer! Till dess får ni dregla över några bilder på snygga saker jag har 1,2,3,4 och som jag vill ha 1,2,3,4,5,6,7.

Skippa skatten

Nedan följer en insändare som publicerats i ngra av Östergötlands pappersmedia under de senaste veckorna.

Osmaklig skatt

Ett antal Grammis-nominerade artister har gett ut en CD. Alla intäkter ska oavkortat gå till stöd efter katastrofen i Sydostasien. Nästan i alla fall, Skatteverket norpar åt sig 25% moms från flodvågens offer.
När artister, skivbolag och tryckerier kan avstå från sina intäkter, varför kan inte myndigheterna det? Låt pengarna gå till rätt ändamål, utan att skattmasen tafsar på dem.
Gör välgörenhet avdragsgillt!

Johan Lundberg
Moderata Ungdomsförbundet

Persson visar den franska ryggraden

Det brukar sägas att man är vad man äter. Och fransmän äter sniglar.

Nu har Egyptieraffären tagit sig en ny vändning, Göran (ni et, Han Som Bestämmer) har i DN gått ut och låtit berätta/bestämma att varken han eller något annat statsråd något visste. Han säger vidare att man inte kommer kunnda kalla ihop Utrikesnämnden förrän början av nästa år. Han ojar sig över att det är så svårt att få konungens tid och att allt ska stämma med de olika partiledningarna.

Mina slutsatser:
- Persson visste något. Kanske inte allt, men han visste att utländsska (amerikanska) agenter befann sig i Sverige. Visste han inte om det är det allvarligt också.
- Persson är rädd för frågan, därför vill han skjuta på det, få folk att glömma och även förringa dess betydelse genom att få ett sammanträde med Utrikesnämnden som något alltför besvärligt för denna "obetydliga" fråga.
- Persson vill inte precisera vad de utlämnade gjort för fel. Han säger att de var "särskilt farliga", men nämner inte på vilket sätt. Troligen är det för att han inte har några bevis, eller för att de befintliga bevisen pekar emot honom. Och varför skulle dessa "särskilt farliga" brottslingar utlämns till tortyr istället för svensk rättvisa?

Duger den svenska rättvisan åt Jackie Arklöv och Mattias Flink så duger den åt de båda egyptierna.

Regeringen har agerat medvetet ont och visar nu fransk ryggrad när de ska lösa problemet.

Nobelfesten

Det finns två sätt att tacka för en inbjudan till något man egentligen inte är fin nog för:

Man kan tacka, bocka, buga, inse vilken vänlig gest det är och tacka återigen. Man kan analysera människorna omkring sig och se till att man får ut så mycket av tillställningen som möjligt.
Exempel:
http://www.aftonbladet.se/vss/nyheter/story/0,2789,573843,00.html

Eller så kan man sura.
Exempel:
http://www.expressen.se/index.jsp?a=217401

Att Linda Skugge är rejält torr i alla hudveck är allmänt känt. Det är även vida bevittnat att hon på intet sätt kan anses besitta någon som helst stil. I sin rescension av Nobelmiddagen, det finaste av det fina, skriver hon i en anskrämligt dåligt disponerad textmassa om hur hon rakat bort sitt kroppshår och tvingats i ett par stringtrosor. (Vem som tvingat henne att bära string framgår inte, men det kan antas att det är patriarkatet som knackat på hennes dörr och hotat hennes dotter.) Och varför i HELVETE nämner man sitt svettluktande hår under armarna i samma text som man skriver om Nobelfesten, ett av de finaste av ting?

När man läst Linda Skugges text infinner sig blott en fråga: varför gick hon någonsin dit?

Hakelius text behöver inga kommentarer, den är precis så utsökt som en text om den finaste trerättersmiddagen i landet kan vara.

Ni är sjukdomen, inte kuren!

För nästan alla som förirrat sig till denna blogg är det ett känt faktum att sossarna vid nästa val ahr regerat i 65 av de senaste 74 åren. Detta har man gjort genom att i varje val gå i opposition mot sig själva. Man har agiterat folkmassorna mot allt som inte fungerar i Sverige och trots att man själv satt oss i klistret påstått att samma medicin kommer fungera om vi bara ger det ett försök till.

Men den här gången får de inte lyckas. Jag skriver det igen, de FÅR inte lyckas!

Moderaterna rör sig mot mitten, om än med målet att dra till höger senare. Svenskt Näringsliv styrs av karriär-VDar som gärna käkar bjudmazariner i Rosenbad. Dess egen VD, Ebba Lindsö har till och med anställt en gråsosse vid namna Greger Hatt som talskrivare. Kristdemokraterna är på väg ut ur riksdagen och lär tappa en del väljare till Maktpartiet. Med ytterligare 4 år vid makten kommer vi blott vara dagar från brödköerna när nästa tillfälle att bryta förfallet ges.

Men hur ska vi då gå till väga för att införskaffa Göran Perssons enkelresa ut ur regeringskansliet?

Svaret är enkelt: vägra spela deras spel. Idag är det socialdemokraterna och deras ledhunder som sätter agendan. När Gudrun Schyman avgår har man Partisekreterare Ulvskog i soffan som berättar om att ett feministparti inte behövs, det har nämligen lägligt startats ett feminisitskt S-nätverk. Borgerligheten accepterar genom sin tystnad feminismen, ingen höjer rösten och säger att feminism är ett särintresse som existerar endast för att staten har för mycket pengar att fördela till de som anser sig förfördelade.

Samma sak gäller frågan om skatter. Ska skatten gå till A eller B ska den ha nivå X eller Y, är de frågor som debatteras. Varför förs ingen debatt om skatteuttagets legitimitet, varför frågar sig ingen om skattefinansierad skola är det enda rätta? Socialdemokraterna har haft monopol på sanning och initiativ så länge att man inom borgerligheten vants sig vid detta som norm.

Vid nästa val måste man gå till attack. En undflyende Reinfeldt, som med rådjursögon hummar med i Görans utläggningar funkar inte. Vi behöver en statsministerkandidat som talar med självsäkerhet och pondus. Lyssnaren ska inges med känslan att detta är den person som kommer att ta över efter valet.

Man måste våga säga nej, säga det högt och mena det. I slutdebatten vill jag höra Reinfeldt uttala följande: "Ni kan inte längre fly. Ni är inte i opposition, ni är ansvariga. Under 65 av de senaste 74 åren har Ni styrt Sverige. Varje beslut som fattats har fattats av Er. Socialdemokraterna är sjukdomen, inte kuren!"

Men troligast är att jag än en gång får dränka mina sorger i jordnötter och sprit på en punkterad valvaka och vänta på att ljusen slocknar över Stockholm.

Mina tips

Jag må ha en av de mest spretande bloggarna, men det finns andra exemplar som kan vara intressanta att besöka när jag är på jobbet och inte hinner posta.

Först ut är Gudmundson. Per Gudmundson jobbar på SVT och är en av Sveriges bästa bloggare, han har ofta intressanta vinklingar på aktuella frågor och gedigna referenslistor. Tyvär har Regim-TV förbjudit honom att blogga vidare så länge han är deras löneslav. Men gå in och titta i arkiven, det senaste året i retrospektiv.

Näst ut är erixon.com, som hålls i av Dick Erixon. En mycket intressant blogg som visar att centerpartister kan ha vettiga åsikter, så länge lönen betalas av Timbro.

Herr Erixon är inte den enda som bloggar för Timbro. Även helig Johan Norberg är flitig skribent. Hans blogg har mer professionell design och inläggen är ofta inte fler än ett per dag. Men inom sitt område, liberal idéutveckling med tonvikt på globalisering är han mycket intressant.

Eftersom blott text lätt fräter på hornhinnorna måste jag tipsa om Cox and Forkum. Två judiska objektivister i USA som tecknar politisk satir med massor av ryggrad och dramatik. Titta igenom deras arkiv och köp deras böcker!

Det var allt för ikväll. Men jag återkommer så snart det kliar i fingrarna.

Byggnads bygger bunker

Sverige - sluten anstalt, så heter en bok av journalisten Ulf Nilsson. I den driver han tesen att Sverige genom korrumperade politiker och en allsmäktig fackföreningsrörelse alltmer liknar en sluten anstalt, en bunker.

I veckan har Byggnads visat hur gärna de hjälper till att gjuta betongen till denna. Genom maffialiknande aktioner har de bedrivit en hetsjakt mot en grupp lettiska byggnadsarbetare. Inte ska några jävla utlänningar komma här och bygga utan att Byggnads får en del av kakan, resonerar de.

I en ledare i dagens DN avslöjar Peter Wolodarski vad som egentligen ligger bakom kampanjen, och inte är det omtanke om letterna. Istället handlar det om att Byggnads, genom kollektivavtalet kan dra in 190 miljoner kronor/år genom olika förhandlingsavgifter för löner i samband med byggen. Det handlar alltså om att säkra fackets inkomster på arbetarnas, byggherrarnas och till sist de boendes bekostnad.

Facket, fuck it!

Drömmen om ett system

Varför ska det vara så svårt att få olika system att arbeta ihop med varandra?

Idag har jag mobil, 3-mobil, PDA, dator, digitalkamera, TV och vanlig dator. På varej system måste jag finna mig i de menyer och val som operatören/leverantören känner för att bistå mig med.

Det jag drömmer om är ett system som semi-automatiskt kategoriserar och strukturerar mitt liv, som presenterar den information jag behöver på den maskin och vid den tid som är mest lämplig och som utan större ansträngning kan anpassas för att passa mina skiftande behov.

Tänk dig att du öppnar datorn och istället för ett dött skrivbord möts av en interaktiv mediaportal. Redan från första sekund ser du det du behöver för stunden.

Öppnar man datorn möts man av något som liknar MS Outlook, men utökat med möjlighet till webbläsning och bild-/filmvisning, samt en att göra-lista i ena hörnet.

I mobilen ligger det jag för stunden känner för överst, till exempel en automatisk news-ticker som ger mig de 3 främsta nyhetsrubrikerna för stunden. Telefonen ska även gå att använda för IM-system som ICQ och Messenger.

Digitalkameran ska automatiskt indexera mina bilder, inte bara med info om tid utan även om vilka som är med i bilden, var den togs och av vem.

Med mina inte helt ringa kunskaper känns det som ett uppdrag för MySQL, XML och RSS. En kraftig databas som kan hantera många olika sorters information och komplicerade förfrågningar. Ett märk-språk som kan utvidgas varefter det behövs och en RSS-digester som kan sammanfatta allt som händer och rangordna det efter relevans.

Kompletterat med ett kraftfullt system för sökning och individuell anpassning vore detta något jag skulle kunna lägga en stor del av min tid för att förverkliga.

Det är tankar som denna som får det att klia i fingrarna på mig, jag vill kasta mig in på högskolan igen och utbilda mig till ingenjör. Men sen är det allt irrelevant som gör mig för matt för att orka.

Men vänta bara. Snart kommer storverkens tid!

Språktest?

Det var några veckor sedan jag senast publicerade något här. Det är inte ett tecken på passivitet, snarare motsatsen. Nu har jag hittat ett ämne värt att skriva om och är således tillbaka.

Folkpartiet har kommit med ett nytt förslag, låt svensk-finländare vara tvåspråkiga om de vill. Wow, jippie, wohooo! Äntligen ska det bli tillåtet för de som kan finska att använda sitt finska modersmål (eller i alla fall andraspråk) i vardagen. Problemet är väl bara att ICA-kassörskan som innan förslaget gick igenom inte kunde finska har lika dåliga kunskaper i detta urgiska språk även efter...

Riktigt intressat blir förslaget om man sätter det i relation till andra folkpartistiska förslag. Till exempel förslaget om språktest.
Alltså, om du kommer från ett fint land som till exempel Finland så är det okej att vara tvåspråkig. Är du däremot arab, då skall du minsan renas från alla konstiga gutturala och harklande ljud och stöpas in i "den svenska modellens" språk. Lite konstigt känns det.

Men för människor som sätter likhetstecken mellan integration och likriktning är det inte konstigt alls.