Många hattar blir det

Ganska ofta påstås det att det ena eller andra fenomenet har genomsyrat debatten under en tid. Vissa skulle säga att den politiska (man skulle kunna säga socialdemokratiska) debatten präglats av mygel och flodvågor under vintern. Tror ni det har ni fel!

Jag vill hävda att det är Hatten som stått i centrum, om än inte avsiktligt.

Det började ganska uppenbart med att Svenskt Näringsliv, ni vet de som käkar mazariner med regeringen, anställde en ny talskrivare. Valet föll inte på någon från näringslivet, istället rekryterade man direkt från Regeringskansliet. Greger Hatt hade god erfarenhet av att skriva tal, det hade han nämligen gjort åt Ingvar Carlsson! Under ett par dagar undrades det lite försynt från de borgerliga ledarsidorna huruvida det var klokt att SN gick i säng med LOs politiska gren. Men det hela blåste över.

När sedan flodvågen kom och ödelade fler liv än någon annan katastrof innan den kom åter hatten i fokus. Debatten som följde handlade inte om hur man på bästa sätt kunde hjälpa så många som möjligt, utan istället föll blickarna på olika hattar. Laila Freivalds hattade hit och dit, först till teater, sen till en tv-soffa (för att hota Lotti) och slutligen till och från Thailand för att... ja, vi vet inte vad hon gjorde, men kosta gjorde det! Även Göran "Han Som Bestämmer" Persson fick kritik för att han hade fel hatt på sig, hatten i fråga var en nattmössa som antingen han eller UD hade på sig (för någon av dem sov ju uppenbarligen på jobbet).

Den tredje Hatt-incidenten utspelar sig just nu. Som tack för att salig Persson upphöjt Örebro Högskola till universitet gav universitetsstyrelsen honom ett hedersdoktorat. Sin doktorshatt hämtaden han upp vid fackulteten för medicin, de andra fackulteterna ville inte veta av sånt trams. (Oh ja, jag höll på att glömma, fackulteten för medicin är under uppstart...) Inom näringslivet kallas en sådan gåva för muta och kan ge upp till ett års fängelse.

Det är de tydligaste exemplen jag har. De lite äldre och kanske mer långsökta handlar om Anitra och Egyptierna. Fru Persson-Steen har nämligen ett digert utbud hattar i sin garderob, dels en som VD för ett av Sveriges mest korrumperade företag och en annan som statsministerhustru. Den hatt-fetischen delar hon med sin man, herr Statsministern. Under den tidiga vintern 2001 ikläder sig han och hans kollegor i Rosenbad rollerna som åklagare, domare och bödel (rollen som advokat vakantsattes till dagen efter, då de åtalades reguljära advokater informerades om det missade partyt) och utvisade med den amerikanska säkerhetstjänstens hjälp två människor till Egypten, trakasserier och tortyr.

Jag ser här en trend i samhället, hatten blir allt viktigare. Så mitt tips inför våren är att ni alla bör skaffa er en riktigt fin hatt!