Lärarnas vinstintresse glöms bort

Jaha, så drar det igång igen. Diskussionen om ifall friskolor ska få gå med vinst eller inte. I Svenska Dagbladet säger en vänsterpartist att vinst i skolan är stöld från eleverna.

Jag är riktigt trött på den här diskussionen. Friskolor får lika mycket pengar per elev som kommunala skolor, ibland till och med mindre. Ändå får eleverna bättre betyg än i den kommunala skolan utan att friskolan gör av med alla pengar. Mellanskillnaden mellan friskolans kostnader och vad kommunen är beredd att betala för utbildningen blir vinsten. Diskussionen borde handla om varför kommunala skolor, i brist på bättre kraftuttryck, suger.

Om man ändå ska diskutera vinster så är det inte vinsterna i friskolebolagen som är det riktiga problemet. Det är ju alla lärares vinstintressen som borde diskuteras då dessa drabbar eleverna oavsett skolform och oavsett årskurs.

Betänk följande liknelse:

En friskola ska inte få göra vinst, enligt vänsterpartiet. Och enligt S ska de bara få göra vinst om överskottet återinvesteras i skolan. Till exempel genom att de köper nya bänkar, utbildar sin personal, köper nya böcker eller liknande. Men ve det företag som gör någonting annat med pengarna de får över.

En lärare däremot får gå med vinst. Att han eller hon kräver mer i ersättning för sitt arbete än de behöver för mat, kläder, fortbildning och annat som är direkt kopplat till arbetet ifrågasätter ingen. Det innebär att kommunala pengar i form av vinst går ner i fickorna på de giriga lärarna. Varför höjer ingen rösten och kräver att lärarna får sänkta löner?

Ett företag är ju bara en form för att samordna flera människors gemensamma intressen. Så om det är fel att företaget går med vinst borde det ju vara fel att människor går med vinst, alltså att de tar in mer pengar än de behöver för sina behov? (Det är just detta som kommunister menar med "av var och en efter förmåga, åt var och en efter behov".)