Ännu bättre social media-kampanj

Mitt förra inlägg om hur man använder sociala medier i en politisk kampanj har fått många läsare. Förra inlägget beskrev tekniken jag använder, nu vill jag beskriva hur jag använder det.

Interaktivitet
Sociala medier är ju till sin natur avsedda att användas för dialog. Tyvärr beter sig många användare, inte minst politiker och politiska organisationer, som om de var med i en sketch om en stereotyp Wall Street-bar i mitten av 80-talet. Alltså bara prat om sig själv där andra enbart släpps in i konversationen under andningspauser eller när de besvarar retoriska frågor. Jag faller själv i fällan rätt ofta, men är medveten om den bristen.

Jag tror att det bästa sättet att använda de sociala medierna är just genom att vara social. Att kommentera andras inlägg, bidra med nyttiga länkar, skicka in fakta och egna perspektiv i diskussioner etc. Under den närmaste tiden ska jag försöka inspirera till mer interaktivitet i min kampanj. Fler frågor i mina Twitter-inlägg, mer aktivt deltagande i Facebook-diskussioner och mer rörelse i min Facebook-grupp Johan Lundberg till riksdagen 2010.

Interaktivitet går åt båda hållen. Jag har en rätt bra plan på hur jag kan interagera mer med andra, det kluriga är hur jag får dem att interagera med mig. Att göra utspel som blir "snackisar" är lätt på pappret, men att hitta de utspelen är svårt. Att ställa frågor och utmana gör sitt till, men är ingen garanti för framgång. Just nu kör jag på idéen om många bäckar små. Har ni tips får ni gärna skriva det i kommentarerna!

Sprida sitt budskap
Jag har flera gånger råkat ut för SM-spam, alltså att någon skriver "bra sagt" i ens Facebook-feed eller kommentarer och sedan lägger upp en länk till sin egen grupp, sin egen blogg eller någon produktlänk utan att tillföra något till diskussionen. Målet är alltså att få fler att gå in på sin länk och på så sätt känna sig mer sedd. Det här får oftast motsatt effekt, likt Spotify-reklamen. Läsaren känner sig avbruten i sin tankegång och fylls av aversion istället för intresse.

Att länka till nyheter på webbsidor som använder sig av Twinglys bloggtjänst är också bra om man vill få många besökare. Men för mig som riksdagskandidat från Östergötland spelar det rätt liten roll hur många värmlänningar eller skåningar som känner till mig. Visst har de sociala medierna kortat avstånd mellan människor, så att östgötar kan få tips om mig från vänner i andra landsändar. Dock är det viktigaste fortfarande att jag får så stort genomslag som möjligt bland mina potentiella väljare. I provvalet innebär det att jag behöver nå så många östgötska moderater som möjligt.

Min taktik här är rätt enkel. Den bygger på kvantitet och kvalitet. Kvantiteten bygger på aktivtet i kommentarerna hos östgötska tidningar och ge mina alster spridning på Facebook. Här är humor ett viktigt grepp, då det är roligare att skicka en kul länk till sina kompisar än en tråkig. Vad det kommer att resultera i får ni se framöver! Kvaliteten handlar om att nå rätt personer i mer riktade utspel. Här är Facebook-gruppen en viktig del i arbetet. De som valt att gå med i gruppen tillhör ju kärnan av kampanjen. Dels vill jag ge de information tidigare än andra och dels vill jag få dem att arbeta som ambassadörer för mitt varumärke. När jag ser inlägg av andra som innehåller fraser av typen "Det där är ju helt rätt! Min kompis Johan tycker likadant, kolla gärna in honom!" så vet jag att jag har lyckats.

Mäta genomslaget
Min lärare i internlogistik lärde mig att göra saker rätt är bra, att göra rätt saker är bättre. För att veta om jag gör rätt saker använder jag två webbverktyg. Till bloggen har jag installerat Google Analytics. Tjänsten mäter antalet besök, varifrån de kommer och hur länge de stannar på siten. Det ger mig information om vilka inlägg och ämnen som väcker störst intresse, vilka sidor som länkar till mig och varifrån mina besökare kommer. Idag är det fördelat ungefär en tredjedel vardera av länkar från andra sidor, klick från Google och personer som skrivit in bloggadressen direkt i webbläsaren. Mina mest lästa inlägg handlar faktiskt inte om politik utan om att jag provsuttit Volvos XC60 och att min MacBook Air haft ett lite speciellt problem.

Bit.ly är en tjänst som förkortar länkar. Twitter har en gräns på 140 tecken per inlägg och genom att göra långa länkar korta får jag fler tecken över att väcka intresse. Det ger mig också en annan fördel, nämligen att mäta mitt genomslag. Direkt efter att jag skickat ut en länk kan jag med sekunders fördröjning se hur många som klickat på just den länken. Eftersom den främst sprids via Twitter och Facebook, med mig som garanterad avsändare, kan jag därför indirekt mäta hur många som intresserat sig för vad jag skrivit.

Tillsammans ger tjänsterna mig en bättre uppfattning om hur väl mitt budskap når ut och hur väl mina budskap tas emot av de jag vill nå. Få klick innebär att jag gör någonting fel (fel ämne, fel formulering, fel målgrupp, fel tidpunkt etc.), väldigt många klick innebär att det jag gjort varit så intressant att det propagerats vidare av mina läsare. Ett bättre lackmustest på sin egen kompetens är svårt att få!

Sammanfattning
Jag utnyttjar många olika tjänster för min sociala medienärvaro och har en någorlunda genomtänkt strategi för hur dessa kan användas för att få en personlig kontakt med så många väljare som möjligt.