Detta hittade jag utanför socialkontoret på väg till jobbet. Först blir man förvånad, but then it dawns upon you. Det är ju bara bidragstagare som har råd.
Posted by Hello

En avgrund av skam

Jag har för vana att läsa Dick Erixons blogg. Idag skriver han bland annat om Skolverkets förslag om att stoppa profilklasser. På några få rader beskriver han det svenska skolklimatet och det sjuka i en politik där likformning får ske på elevernas bekostnad.

När jag läste om förslaget kände jag en obehaglig rysning i kroppen. Retoriken och de bakomliggande tankarna formulerades mycket väl av "Tanten", Ayn Rand. På ett ställe beskriver hon socialismens ok och hur människor indoktirnerades att hata det de var bra på. I Lovsång beskriver hon den skam som talang innebär i socialismens rike. Efter att ha beskrivit huvudpersonens mentala spänst och hans önskan att få arbeta som vetenskapsman kommer följande citat. Han står inför yrkesrådet och mottar deras beslut om vilket arbete han skall ha resten av livet, nämligen gatsopare.

"We felt the cords of our neck grow tight as our head rose higher
to look upon the faces of the Council, and we were happy. We knew
we had been guilty, but now we had a way to atone for it. We
would accept our Life Mandate, and we would work for our
brothers, gladly and willingly, and we would erase our sin
against them, which they did not know, but we knew. So we were
happy, and proud of ourselves and of our victory over ourselves.
We raised our right arm and we spoke, and our voice was the
clearest, the steadiest voice in the hall that day, and we said:

"The will of our brothers be done.""

Som vid många andra tillfällen lyckas Ayn Rand sätta fingret på det vidriga i socialism och kollektivism. Hela Lovsång, eller Anthem som den heter på originalspråk går att köpa här (21kr!) eller läsa på nätet här. Jag har läst boken minst 20 gånger och älskar den. Först blir man beklämd så det värker i bröstet över paralellerna till vår egen tid för att sedan lyftas till glädjens höjder i slutet. Läs och begrunda!

Varför så desperata?

De främsta amerka-hatarna återfinns inom den egna nationens gränser. Jag kom att tänka på detta när jag tittade på premiären av Desperate Housewifes. Hela serien osar anti-amerikanism och anspelar på en föreställning om att ett fattigt liv ger nyttigare andlig spis. Det tar några omvägar, men jag ska försöka reda ut mina tankar åt er. (Kanske även åt mig själv, men man ska inte hoppas på mirakel.)

I USA (land of the free, home of the brave) är antalet hemmafruar mångdubbelt fler. Anledningarna till detta är flera och inte endast politiska. Det finns ekonomiska faktorer som påverkar, en hög medelinkomst och låga priser på basvaror, tomter och bensin. Det innebär att fler familjer klarar sig på en enda inkomst. Se till exempel på The Simpsons, trots att de har tre barn, två bilar och en villa så klarar de sig på en inkomst utan att man någonsin hör någon anmärka att det vore konstigt.

Den enskilt vktigaste faktorn är avsaknaden av en jantelag. USA har byggts kring tanken att varje människa har något att bidra med och att den enskildes prestation skall mätas mot honom själv och ingen annan. I vilket annat land skulle man anställa äldre, handikappade och andra för arbetslivet oattraktiva personer som "greeters" på snabbköpet eller över huvud taget anställa dem. (Visst finns det skattelättnader som gör dessa attraktiva, men det skulle inte fungera utan ett samhällsklimat som inte ser människor och arbeten som ovärdiga.)

Den vanliga hemmafrun i USA kör inte någon lyxbil (lyxbil med våra U-lands mått, men inte jämfört med den direkta omgivningen) utan åker i en vanlig SUV eller kombi. De tillhör medelklassen och lever ett liv inte olikt någon annan. Men tyvär är det inte dessa människor som avbildas när hemmafrun gestaltas på vita duken eller i dumburken (den fyrkantiga lådan som ger oss värdelösa program som Big Brother, Days of our lives och Discovery Channel). Istället visar man stereotyper av den lilla minoritet lyxfruar som lever sitt liv i oerhörd rikedom i ständigt uppgående sol, med ständigt städat hem, nyklippt gräsmatta, ett leende på de perfekta läpparna och en äppelpaj på kylning i köksfönstret.

Det är här Desperate Housewifes kommer in i bilden och genom sin aggressivitet subtilt agiterar för ett omkullkastande av amerika och den fria världen. Detta sker genom att man tar stereotyperna från exemplet ovan, skruvar upp allt ett snäpp och tillskriver samtliga en ohygglig olycka. Visst är programmet roligt och troligen är målet inte uttalt ens för manusförfattarna. Men hela serien baserar sig på antagandet om att en kvinna som inte får använda musklerna vid fabrikens maskiner utan istället tvingas ta hand om hemmet alltid blir olycklig. Om det antagandet, som ivrigt propageras av feminazisterna, slår rot bland befolkningen riskerar USA att gå samma mörka öde tillmötes som Sverige. För om inte hemmafruarna finns att ta hand om barnen, de sjuka, fotbollsmatcherna och allt annat som hör civilsamhället till. Vem ska då göra det? Staten?

I Expressen skrev en svensk hemmafru i Kalifornien om det här fenomenet. Läsvärt!

Lundbergs Groggskola

Idag lade Kent Härstedt fram sin utredning om alkoholimporten. Bland annat föreslår han en höjning av skatten på alkoläsk, samtidigt som den rena spriten ska bli billigare. Eftersom en alkoläsk redan idag kostar långt över 20 kronor och ännu mer på lokal så blir det onekligen dyrt att dricka sig full på sådan sprit. Jag har därför tagit det på mina axlar att utbilda er, kära läsare i hur man gör sin egen alkoläsk. Mitt recept är välbeprövat och har hjälpt många unga och osäkra själar till ett meningsfullt umgänge med sina medmänniskor.

Lundbergs ful-alkoläsk
Ingredienser:
30 cl Coca-Cola eller annan läsk
3 cl renat, vodka eller annan sprit

Tillredning:
Blanda skiten och tappa upp på flaska.

Pris: 14kr

Med detta recept kan du alltså supa dig dubbelt så full för samma pengar och eftersom man kan göra den hemma slipper man sura bartenders och vakter som vägrar servera för att man är "för full".
OBS! Alla likheter med grogg är rena tillfälligheter och ej menade som ironier. OBS!

Dubbeltydlighet

Idag är det den Internationella Kvinnodagen. Det är alltså den dag på året då kvinnan ska stå i centrum. Just denna dag lanserar Maktpartiet sitt eget feministiska nätverk, Feministas.

Feministas - är det bara jag som tror/hoppas att detta kommer att tolkas annorlunda än tänkt?

Erkänn Taiwan

Insändare skickad till Corren

I måndags trappade det kommunistiska Kina upp tonen mot demokratin Taiwan. Med hot om militära angrepp skall Taiwan annekteras till Kina enligt samma modell som Hong Kong föll offer för. Republiken Kina, på ön Taiwan är en demokrati som hotas av en totalitär stat.
Det är hög tid att världens demokratier sluter upp på Taiwans sida och erkänner landet som en fri stat. Sveriges sittande regering pratar vitt och brett om demokrati. Men fina ord får bara ett värde om de backas upp med handling.
Nu är det upp till bevis!

Ayn Rand, den mänskliga

I måndags arrangerade Linköpings Fria Moderata Studentförening, en talarkväll med Mattias Svensson om Ayn Rand. Mattias tal fick mig att omvärdera min syn på ryskan och ge mig an hennes filosofi från ett annat perspektiv. Det mesta jag har läst om Rands filosofi har bestått av polemik emot Rand och hennes filosofi eller polemik emot tolkningar av hennes verk.

Mattias poäng var att Rands filosofi bör tolkas personligt och att den inre upplevelsen är viktigare än omgivningens. Alltså, att det är mer konstruktivt att se hur man kan applicera objektivismen på sitt eget liv, istället för att uttala sig om hur andra borde applicera den på sitt.

Med anledning av detta har jag bestämt mig för att sluta mitt arbete och ta anställning som kock på en vägkrog!

Vär är kärran?

Jag har under de två senaste kvällarna suttit och förberett olika svar inför helgens motionsdebatter, det är distriktsstämma i MUF Östergötland. Målet med denna text är att gjuta skräck i mina motståndare, mycket likt syftet när en Maori-krigare räcker ut sin tunga.

Jag har läst någonstans, troligen hos Erixon, att Karl Rove deltog i debattävlingar som ung. En teknik de tävlande brukade sig av var att förbereda små kort med ett eller två argument på varje. På så sätt kunde man förbereda sitt försvar i förväg. Det går en historia om hur Rove en gång kom till en debatt dragandes en lite kärra till brädden fylld med dessa kort, för att skrämma upp motståndaren. Då är det inte konstigt att han säkrat åtta år åt Bush Jr.

Din lösning är inte min

Att läsa Corren på morgonen är något av det sämsta man kan göra. Fyra exempel från idag:

- På ledarplats försvaras kommunala kultursatsningar. I en borgerlig tidning.
- På sidna 5 uttalar Anna-Lena Sörensson (s) att man måste "tjäna något" på att vara med i hennes parti och tänker därför låta socialdemokratiska tyckare få större inflytande än andra. Hmm... politik för partimeldemmarnas bästa alltså. Inte folkets.
- På insändarplats efterfrågar Gunnar Starkenberg att makten inför en TV-fri dag. Om han är så förslappad att han inte orkar trycka av TVn med fjärren skulle han nog må bra av en fettskatt med.
- Och slutligen skriver en gymnasist på Berzan om hur bra det är att skolan slutat sälja godis och läsk. Fan grabben, är du fet så är lösningen att du äter mindre godis, inte jag!

Den lilla ljusningen är att jag fått mitt kontrakt förlängt på jobbet. Alltid något.