På SSU.se kan man läsa om att förbundet engagerar sig i internationella frågor. På förstasidan finns en artikel om att SSU vill att Sverige erkänner Västsahara som eget land och kräver ett slut på Marockos ockupation av området.
Modigt... eller inte!
Inte långt från Västsaharas östra gräns ligger Sudan. Där har det sedan nästan två år tillbaks i Darfur-området pågått ett folkmord, det värsta sedan förföljelserna i Somalia i början av 1990-talet. Här dör människor varje dag, med regeringens (både den svenska och sudanska) goda minne. Inget land har hittills erkänt att ett folkmord pågår, eftersom man då är förpliktigad av FN att ingripa.
Laila Freivalds talade om att situationen var "på gränsen till folkmord". Diplomatspråk för att det är ett folkmord, men att Sverige inte vill behöva anstränga sig för att vara solidariska. Hade SSU vågat kräva att (S) gick från ord till handling och kräft attSverige sänder en trupp till Sudan så hade det varit modigt på riktigt. Nu är de bara medlöpare!
Update
Jag läste just igenom SSUs krav igen.
3. Sverige måste stoppa EU:s fiskeavtal med Marocko som innebär marockanskt fiske på ockuperat område.
I en intervju efter att hon blev vald hävdade Anna Sjödin att SSU var ett radikalt ungdomsföbund, bland annat eftersom de ville dela föräldrapenningen.
Gäsp.
2006-04-09
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
På vilket sätt är SSU:s (och flera andra partiers) engagemang för Västsahara värt att förlöjliga eller sättas i motsatsförhållande till situationen i Sudan.
Och hur vågar du använda en sådan cynisk liknelse om problemen för den västsahariska befolkningen.
Ett folk som tvingats leva i exil, i flyktingläger i snart 30 år för att undkomma ett folkmord och en etnisk resning, som den i Sudan idag.
Som sett sina unga män försvinna, torteras eller dödas av Marockans militär.
Där sitter du, 21 år i ett studentrum Jönköping och förringar kampen för ett helt folk som slåss inte bara för sin frihet utan sin överlevnad och du kallar dig "liberal".
När frågor du slåss för i ditt fria valförbund som studentpolitiker är vilka poster ni ska ha, vilket fika ni ska käka eller hur mycket ni ska lägga på t-shirts, slåss 21 åringar i lägren i öknen i Tindouf för rätten att studera, för att deras småsyskon någon gång ska få se en skog eller hav, för rätten till mat och vatten, för rätten att slippa bli gripen och torterad om de skulle åka hem till sitt hemland.
Politik är inte frågan om att visa upp det "bästa" engagemanget eller göra "modigst" utspel. SSU:s engagemang i västsaharafrågan är knappast för att kunna visa sig solidaiska, det är en genuin medkänsla för ett förtryckt folk.
Visst är det makalöst och fruktansvärt att större engagemang inte läggs på att lösa situationen i Sudan eller i Kongo. Det visar bara att stormakterna (de som faktiskt kan förändra något) inte bryr sig om deras inressen inte står på spel.
Men låt inte den frustrationen gå ut över andra förtryckta folk.
"Sila mygg och svälja kameler..."
Vämjeligt!
Skicka en kommentar