Perspektiv är svåra grejer

Idag har jag varit på två mycket intressanta föreläsningar med Gustav Blix och Göran Lennmarker, ordförande och moderat andranamn i Riksdagens utrikesutskott. Gustav beskrev utrikespolitikens utmaningar genom ett antal bilder från slaget vid Agincourt på 1400-talet till badstränderna i Toscana 2008. Göran Lennmarker beskrev den svenska utrikespolitikens utmaningar idag.

De är båda mycket insatta i utrikespolitiken och förmedlade nya perspektiv på varför utrikepolitiken är viktig.

Under frågestunden på den sista föreläsningen frågade en person i publiken vad som borde göra med "den sista av Ondskans axelmakter, FN". De gav ett svar om att FN behövs och gör många bra saker, men att inte allt är toppen.

Jag är rätt intresserad av Israel och landets kamp för överlevnad i en region av skurkstater. Den senaste veckan har FN än en gång visat på problemet med en världsorganisation i en ofri värld. Dess människorättsråd beställde tidigare i år en rapport om kriget i Gaza och antog i helgen en resolution baserad på denna. Trots återkommande och dokumenterade krigsförbrytelser från Hamas, både under kriget och under de åtta år som ledde fram till invasionen, nämns inte organisationen en enda gång i resolutionstexten. Trots att samtliga demokratier röstade emot eller lade ned sina röster så gick resolutionen igenom då rådet har en majoritet av ofria och israelhatande stater.

Bloggen Fred i Mellanöstern skriver utförligt om problemen med rådets hela hantering. Obligatorisk läsning.

Jag bifogar en kort film från de utfrågningar och vittnesmål som genomfördes av rådet under processen. Den ena sidan kämpar för att undvika varje civilt offer, den andra använder civila som sköldar och måltavlor.



Varken frågeställaren eller Blix och Lennmarker har i mitt tycke rätt. FN gör bra saker när de vaccinerar barn och tar fram internationella regelverk. Men FN måste reformeras så det inte längre är en lekstuga för antisemiter och antidemokrater. Världssamvetet måste tvättas rent!