Jag har haft ångest för MUF:s utveckling efter maktskiftet. Med vånda har jag sett på hur SSU, Sveriges allra tråkigaste ungdomsförbund, inte vågat sticka upp mot Regeringen eller sitt moderparti. Jag har trott att orsaken var socialdemokraternas långa maktinnehav som fått dem att tappa sugen. Varför kämpa för något man ändå får, liksom?
Nu har det snart gått ett år sen valet och min ångest har lättat rejält. Det var inte maktinnehavets fel, SSU är helt enkelt stentrista!
Mona Sahlin vill lyssna på ungdomar och kommer därför att besöka SSU:s kongress i höst. (Om hon med ungdomar menar 30-åriga LO-funktionärer så har hon prickat rätt.) SSU tar tillfället i akt att lite försynt
föreslå några åtgärder för att förbättra för unga. (De kräver inte förändring, de skriker inte efter handling, de föreslår åtgärder... stentrist!)
Nåväl, vilka är de nya fräscha förslagen som "ungdomarna" föreslagit? Låt se:
Rätt till heltid!
Alla gymnasieprogram ska ge högskolebehörighet!
Utveckla Komvux!
Kreativt, minst sagt. Men jag
känner igen
det någonstans
ifrån. Om de inte ens vågar mopsa upp sig inom familjen, utan jamar med i kören, hur ska de då kunna ta debatten mot de riktiga motståndarn?
Kom igen SSU, det är dags att bjuda lite motstånd! Sassa, brassa! Kom in i leken! Lägg ned den med fackavgifter betalada mazarinen och börja kämpa lite! Det vore trist att behöva sitta i nästa valrörelse igen och debattera med tomma stolar eftersom det i hela 4:e storstadsregionen inte går att hitta en enda SSU:are som prioriterar debatt framför facklig-politisk samverkansfika, studiecirkel med dopp eller styrelsemöte och baguette!
" som släpps i höst.
