Forskare är forskare oavsett ursprung

På bloggen Fred i Mellanöstern hittar jag dagens tokighet, som de kommenterar med den äran. En tidigare professor vid KTH (så glad jag är att ha läst vid LiTH) vill att universitetet bojkottar forskare från Israel.

Problemen är två:
1) Människor är inte sitt land eller sitt ursprung.
2) Forskning är inte politik.

1) Det är alltid fel att dela upp människor i grupper beroende på något gemensamt drag. Bara för att en person är född i ett visst land, har en viss tro, eller har något annat gemensamt med andra människor innebär inte att han eller hon är identisk med alla andra. En kristen, 20-årig, homosexuell, svensk hårdrockare har rätt lite gemensamt med en kristen, 60-årig, pensionerad gift kvinna på Sri Lanka. Samma sak gäller för forskare från ett visst land.

2) Forskningen och forskare måste få utvecklas utan politisk styrning. Framsteg inom vetenskapen bryr sig inte om landsgränser eller politiska majoriteter. När man hindrar forskare från att mötas och utbyta idéer med varandra gör man världen till en sämre plats. Eller i bästa fall till samma plats som den är idag. Men världen är inte färdig, all kunskap är inte funnen och jag vill inte att några tokstollar ska hindra att jag dör i en bättre värld än den jag lever i idag.

Två argument jag väljer att inte utnyttja:
A) "Varför inte bojkotta forskare från riktiga skitländer som Kuba, Iran, Burma, Kina eller Eritrea?" (Även om kravet "Era forskare är bara välkomna om Dawit Isaak sitter på samma plan" vore coolt.) Det här är spel på fel planhalva, där man ger efter och diskuterar i vilka fall bojkott är rättfärdigat. Det är aldrig rätt.
B) "Sverige skulle förlora på att inte ha utbyte med världens (näst) främsta land inom teknisk forskning." Jag ser inte universitet som institutioner som arbetar för det egna landets bästa. Forskningsframgångar ska inte vara till för att göra det egna landet rikt, i någon mån på andras bekostnad. Vetenskaplig utveckling är universiell och universiteten har sedan länge kastat av sig nationsgränsernas ok. Det man kommer fram till i Linköping kan förfinas eller appliceras i Luleå likväl som i Boston eller Tel Aviv. Och börjar man resonera i pengar hamnar man i en diskussion om vad som är en acceptabel förlust för ett visst mål. Jag köper inte premissen.

Var detta förnyelsen?

När partier vill ändra åsikt i en fråga eller byta ståndpunkt så använder man sig ibland av så kallade testballonger. Man låter en färgstark politiker, med starkt stöd lokalt, uttala sig på ett kontroversiellt sätt i en fråga. Om reaktionerna uteblir eller snabbt ebbar ut vågar resten av partiet följa med över till den nya ståndpunkten.

När Göran Johansson, Göterborgs ledande socialdemokrat, vill kasta ut asylsökande kan jag bara tolka det som just en testballong. Att det finns socialdemokrater som har främlingsfientliga åsikter och att partiet är inne i en förnyelseprocess vet vi. Ilmar Reepalus medhåll och Mona Sahlins snälla kritik stärker mina misstankar om en testballong. Förnyelse är fräscht, rasism och rättsosäkerhet är det inte!

Att värna asylrätten borde vara grundläggande för varje humanist. Alla som kommer till Sverige ska få sina skäl hörda. Den principen vill Göran Johansson kasta överbord.

Det Johansson föreslår är att människor som kommer till Sverige med flyktingsmugglare automatiskt ska få avslag på sin asylansökan. Oavsett vilka deras skäl är, så tänker Göran stå i Göterbogs hamn och tvinga tillbaks dem med vändande båt.

Johansson föreslår följande process:
Människor lever i sina tidigare hemländer med förtryck, förföljelse och tortyr.
De säljer sina hem och ägodelar för att med sina sista slantar betala en flyktingsmugglare och fly sitt hemland till en oviss framtid i en annan del av världen.
Efter en lång och osäker färd möter de vid den svenska gränsen Göran Johansson som skickar tillbaks dem till den förföljelse och tortyr de just flytt.

Den enda skillnaden nu är att de inte har några pengar kvar.

Det är ett korkat förslag och visar på en skrämmande dålig förståelse för de asylsökandes situation. Om socialdemokraterna vill behålla någon trovärdighet i humanistiska frågor borde de göra verklighet av sin interna devis att "det ska vara högt till taket, men när till dörren"!

Vänstern och nazisterna

Ikväll skulle jag och några andra muffare delta i en demonstration mot rasism på årsdagen av Kristallnatten. Med oss till evenemanget hade vi en israelisk flagga, symbolen för det skydd den fria världen gav det judiska folket efter andra världskriget.

Men arrangören (Vänsterpartiet, Ung Vänster och VSF) tillät oss inte gå med den i tåget. Det är möjligt att jag missuppfattat varför de ville minnas Kristallnatten. Själv ser jag den som en tragedi.

Det är inte första gången som vänstern i Linköping haft svårt att hålla kursen mellan högerextremism och antisemitism på ena sidan samt demokrati och den judiska nationen på den andra. Se till exempel mitt blogginlägg från augusti 2006 om Anna Sjödin, Ung Vänster Linköpings ordförande och Hizbollah.

Vem väljer LO?

Politikerbloggen rapporterar att LO tänker ta debatten mot SD. Undrar om de ska representeras av Peter Kennerfalk?