Övervakas eller övervakas?

En ny sorts övervakning blir allt vanligare i västvärlden. Den automatiserade övervakningen, där information från flera källor sammanlänkas och åskådliggörs på ett enkelt sätt, har tagit flera snabba steg framåt. Inte minst gäller detta kameraövervakning, där övervakningskameror blivit såväl billigare som enklare att instalera och administrera.

Jag har inte riktigt kunnat bestämma mig om jag är positiv eller negativ till den ökade övervakningen. Vid en första anblick tycker jag att alla teknologiska framsteg i sig inte kan vara onda och att en vetenskaplig landvinning alltid för något gott med sig. Men det finns negativa aspekter på övervakningen, inte minst när informationen knyts ihop med det statliga våldsmonopolet.

I sig är övervakning neutralt, varken gott eller ont. Om man står på en stege för att måla sitt hus är man oftast glad om någon övervakar en ifall man skulle ramla. Men när man umgås på tu man hand i sängkammaren undanber man sig allt som oftast möjligheterna till dokumentation. Häri ligger nog ett av de enkla svaren på frågan om övervaknignens vara eller icke vara. Så länge alla parter deltar frivilligt så är det inga problem.

Men man kan lätt problematisera bilden. Ska en café-ägare få filma gatan utanför? Ska en turist få filma vad han vill? Att det egna hemmet bör frälsas från övervakning är nog de flesta överens om, men hur ska man göra med det offentliga rummet, gator och torg? Å ena sidan så kan vi avgöa detta gemensamt, men tillhör de offentliga områdena majoriteten i högre grad än minoriteten? Om en person inte vill bli övervakad, har då övriga rätt att tvinga på honom övervakningskameror på torget? (Alltså, tillhör det offentliga rummet alla tillsammans eller var och en i samma utsträckning?)

Via Slashdot kom jag över denna artikel om RFID-taggar. Dessa små radiosändare används som streckkoder och kan både döljas och avläsas på håll. Att företag använder dem har jag inga stora problem med, deras högsta önskan är att gå med vinst genom att erbjuda mig attraktiva erbjudanden. Men i händerna på en socialistik stat kan övervakningen snabbt bli en mardröm. En politiker som inte drar sig för mord och internering av oliktänkande ser RFID-taggar som en skänk från ovan.

Jag har inte satt ned foten i frågan ännu, men övervakningen kommer troligen att bli en viktig fråga innan valet 2010.