Socialdemokraterna vill så gärna leda landet. Det riktigt kliar i fingrarna. Det syns inte minst i dagens utspel från S i Östergötland. De tycker att man (det vill säga politikerna) bör utreda om Saab ska ägas av löntagarna. Till skillnad från vanliga ägare ska löntagarnas rikstagande inte belönas med utdelning vid vinst, men i övrigt ska förutsättningarna vara de samma.
Det här citatet är ju helt underbart:
"Vi säger inte att löntagarägande är lösningen, men i motsats till regeringen har vi i alla fall förslag att utreda vidare.
Alltså: "Vi har inga riktiga idéer, men att politiker skjuter vilt är bättre än att näringslivet sköter sig självt."
2009-02-23
2009-02-21
Billigt och bra flyg
Sen kväll igår. Jag kände mig tvungen att omvärldsbevaka under några nattliga timmar (dvs titta på de senaste avsnitten av Lost och House). Tidig morgon idag. Jag är redan på plats i Norrköping för en utbildning om moderaternas projekt Välkommen till Verkligheten. 3000 besök i offentlig sektor ska genomföras och sedan ligga till grund för vår framtida politik. Kommer bli najs!
Ryanair berättar att de ska avskeda den sista markpersonalen i företaget. Riktigt bra beslut! Att flyga ska inte vara svårare än att åka buss. Det ska inte vara dyrare heller. Här har Ryanair gjort ett stort jobb. De är ett nästan perfekt exempel på hur ett tjänsteföretag kan dra nytta av webbens möjligheter.
Det är underbart att även vi fattiga studenter får råd att resa och se världen. Tack Michael O'leary!
Ryanair berättar att de ska avskeda den sista markpersonalen i företaget. Riktigt bra beslut! Att flyga ska inte vara svårare än att åka buss. Det ska inte vara dyrare heller. Här har Ryanair gjort ett stort jobb. De är ett nästan perfekt exempel på hur ett tjänsteföretag kan dra nytta av webbens möjligheter.
Det är underbart att även vi fattiga studenter får råd att resa och se världen. Tack Michael O'leary!
2009-02-20
Flytta matchen till Östergötland
Malmö stad har fegat ur om Davis Cup-matchen. Staden huserar glatt terrorkramare på kravall-festivaler år ut och år in. De bjuder gärna in terrorister från Hamas och palestinsak flygplanskapare.
Men när en israel vill besöka staden i ett helt opolitiskt syfte så blir det kalla handen. "Him me daj!" är budskapet från Malmös fullmäktigesal.
Jag har en bättre idé (som jag snott från Fytne). Flytta matchen till Östergötland. Himmelstalundshallen, Sporthallen i Linköping, tennishallarna på Stångebro. Någonstans i Östergötland måste det ju finnas en arena av rätt storlek som styrs av politiker med rätt storlek på kulorna.
Det här är Östergötlands chans att visa att det är här, inte i Skåne, som demokratin kan frodas och förbrödringen mellan folk kan ske. Skåne må ha sin vita kanin, men så länge de inte vågar stå upp när vänstern trycker på så stannar jag norr om smålandsgränsen.
Men när en israel vill besöka staden i ett helt opolitiskt syfte så blir det kalla handen. "Him me daj!" är budskapet från Malmös fullmäktigesal.
Jag har en bättre idé (som jag snott från Fytne). Flytta matchen till Östergötland. Himmelstalundshallen, Sporthallen i Linköping, tennishallarna på Stångebro. Någonstans i Östergötland måste det ju finnas en arena av rätt storlek som styrs av politiker med rätt storlek på kulorna.
Det här är Östergötlands chans att visa att det är här, inte i Skåne, som demokratin kan frodas och förbrödringen mellan folk kan ske. Skåne må ha sin vita kanin, men så länge de inte vågar stå upp när vänstern trycker på så stannar jag norr om smålandsgränsen.
2009-02-18
2009-02-16
Några saligförklaranden
I helgen besökte jag MUF Skånes distriktsstämma. Det blev en riktigt trevlig helg med utvecklande debatter, trevliga samtal och som vanligt många timmars omröstning om ersättarplatser till det ena eller andra uppdraget.
Jag var toastmaster på lördagskvällens bankett. 130 personer, en trasig mikrofon, drygt 20 talare och lika många sånger. Men min röst höll och jag kunde delta i debatten tidigt på söndagsmorgonen.
Dagens saligförklaranden är följande:
1) MUF Skåne hade en motion om att helgonförklara Steve Jobs. Han har skapat mycket gott för månskligheten och i varje fall en saligförklaring vore på sin plats. Helgonförklaringen är nog att ta i. iPod Nano är en revolution, men inte ett mirakel.
2) GlaxoSmithKline visar att läkemedelsföretag bemannas av några av mänsklighetens bästa individer. De kommer att sänka priserna på sina läkemedel i de femtio fattigaste länderna med minst 75%. Det är billigare än slutrea på H&M! Orsakerna är flera och den rena kärleken till sina bröder är nog bara en faktor i beslutet. Men varje liv som kan räddas gör mig lycklig!
Jag var toastmaster på lördagskvällens bankett. 130 personer, en trasig mikrofon, drygt 20 talare och lika många sånger. Men min röst höll och jag kunde delta i debatten tidigt på söndagsmorgonen.
Dagens saligförklaranden är följande:
1) MUF Skåne hade en motion om att helgonförklara Steve Jobs. Han har skapat mycket gott för månskligheten och i varje fall en saligförklaring vore på sin plats. Helgonförklaringen är nog att ta i. iPod Nano är en revolution, men inte ett mirakel.
2) GlaxoSmithKline visar att läkemedelsföretag bemannas av några av mänsklighetens bästa individer. De kommer att sänka priserna på sina läkemedel i de femtio fattigaste länderna med minst 75%. Det är billigare än slutrea på H&M! Orsakerna är flera och den rena kärleken till sina bröder är nog bara en faktor i beslutet. Men varje liv som kan räddas gör mig lycklig!
2009-02-12
MUF avslöjar sin valplanering
I höstas lanserades nya MUF.se där all information om vad som händer i förbundet, även sånt som tidigare var internt, finns att läsa för alla som besöker sidan. Ingen inloggning, inga hemligheter. Frihet, liksom.
Idag går MUF före ännu en gång. Vi släpper hela vår valplanering på nätet, fritt för vem som helst att titta på. Gillar du MUF? Se då till att boka in alla datum i din kalender, till exempel den Nationella kampanjdagen 11 mars. Ogillar du MUF? Planera in en utlandsresa 11 mars, för vi kommer synas i hela landet.
Nyfiken? Har kommer hela vår valplanering, samt årets bästa ordvits!
Idag går MUF före ännu en gång. Vi släpper hela vår valplanering på nätet, fritt för vem som helst att titta på. Gillar du MUF? Se då till att boka in alla datum i din kalender, till exempel den Nationella kampanjdagen 11 mars. Ogillar du MUF? Planera in en utlandsresa 11 mars, för vi kommer synas i hela landet.
Nyfiken? Har kommer hela vår valplanering, samt årets bästa ordvits!
Uppskattad artikel om Israel
I tisdags hade Alexander Gabelic, s-riksdagsman och ordförande för svenska FN-förbundet, en drapa i Corren om Israels ansvar för att Hamas terroriserar dem. "Israel måste visa att de vill ha fred." Som om Israel inte vill ha fred och som om motståndarna är ute efter något annat än Israels utplåning. Jag gick i taket och skrev ett svar. Det finns på Correns hemsida här och jag bifogar det nedanför.
Jag har fått uppskattning via mail och telefon. Särskilt en vänlig dam som ringde för att tacka mig och ge mig några nya argument. Trevligt samtal!
Men det är inte allt, jag hade även en replik på Correns Ordet fritt-sida också. Insändaren jag svarade finns här och mitt svar bifogas nedanför.
Korten på bordet, Gabelic
I ännu en artikel vräker Alexander Gabelic, likt många före honom, skopa efter skopa av kritik mot Israel. Bilden målas av Israel som ensamt är ansvarig för samtliga problem i Mellanöstern, när det motsatta ligger mycket närmare sanningen. Inte med ett ord kritiseras Hamas, eller någon annan av de stater och organisationer som har Israels utplåning som mål. Det är legitimt att kritisera Israel för dess brister, men när kritiken blir ensidig och konfliktens andra parter inte synas i motsvarande grad växer misstanken att missnöjet inte främst rör Israels felsteg utan demokratin i sig.
Gabelic skriver att "kritiken mot Hamas ska vara tydlig". Ändå nämner han inte med en stavelse något av de övergrepp terrorrörelsen utfört. Istället antyder Gabelic att Hamas skulle vara demokrater och väljer att inte nämna deras massavrättningar av Fatah-sympatisörer och övergrepp mot journalister. Han påstår att Israel tar sig vilka friheter som helst och väljer att inte nämna de självmordsbomningar, de sprängningar av gränsövergångar och de sex tusen raketer mot Israel som Hamas avfyrade innan invasionen av Gaza.
Det är rimligt att kritisera Israel för dess felsteg. Till exempel måste bosättningarna upphöra och frågan om medborgarskap få en bättre lösning. Men kritiken mot Mellanösterns enda demokrati är oproportionerlig. Samma dag som Israels medborgare går till vallokalerna för ännu ett i raden av demokratiska val rapporterar Amnesty om att Hamas genomför en vedergällningskampanj mot palestinier i Gaza och att vittnen inte vågar vittna öppet av rädsla för repressalier. Alexander Gabelic säger sig stödja demokratin, men när den attackeras av Hamas tiger han som graven. Det är dags att Alexander Gabelic lägger kraft bakom sina ord om att bedöma Hamas och Israel enligt samma kriterier.
Johan Lundberg
Förbundsstyrelseledamot
MUF
Fler poliser på småorter
Svar till Erik Wikström
Att tryggheten i Sverige är för liten är ett av de samhällsproblem som Allians för Sverige satte sig för att lösa inför förra valet. Därför utbildas nu fyra tusen nya poliser fram till 2010. Drygt hundra av dessa kommer att anställas i Östergötland.
Den Alliansstyrda polisstyrelsen i länet har också sett problemet med att det finns för få poliser på landsbygden. Därför har de beslutat att många av de nya poliser som anställs, drygt hundra stycken fram till sommaren, placeras i länets mindre städer.
Erik Wikström har rätt. Trygghet är ingenting som ska vara stadsbor förunnat.
Johan Lundberg
Moderat
Jag har fått uppskattning via mail och telefon. Särskilt en vänlig dam som ringde för att tacka mig och ge mig några nya argument. Trevligt samtal!
Men det är inte allt, jag hade även en replik på Correns Ordet fritt-sida också. Insändaren jag svarade finns här och mitt svar bifogas nedanför.
Korten på bordet, Gabelic
I ännu en artikel vräker Alexander Gabelic, likt många före honom, skopa efter skopa av kritik mot Israel. Bilden målas av Israel som ensamt är ansvarig för samtliga problem i Mellanöstern, när det motsatta ligger mycket närmare sanningen. Inte med ett ord kritiseras Hamas, eller någon annan av de stater och organisationer som har Israels utplåning som mål. Det är legitimt att kritisera Israel för dess brister, men när kritiken blir ensidig och konfliktens andra parter inte synas i motsvarande grad växer misstanken att missnöjet inte främst rör Israels felsteg utan demokratin i sig.
Gabelic skriver att "kritiken mot Hamas ska vara tydlig". Ändå nämner han inte med en stavelse något av de övergrepp terrorrörelsen utfört. Istället antyder Gabelic att Hamas skulle vara demokrater och väljer att inte nämna deras massavrättningar av Fatah-sympatisörer och övergrepp mot journalister. Han påstår att Israel tar sig vilka friheter som helst och väljer att inte nämna de självmordsbomningar, de sprängningar av gränsövergångar och de sex tusen raketer mot Israel som Hamas avfyrade innan invasionen av Gaza.
Det är rimligt att kritisera Israel för dess felsteg. Till exempel måste bosättningarna upphöra och frågan om medborgarskap få en bättre lösning. Men kritiken mot Mellanösterns enda demokrati är oproportionerlig. Samma dag som Israels medborgare går till vallokalerna för ännu ett i raden av demokratiska val rapporterar Amnesty om att Hamas genomför en vedergällningskampanj mot palestinier i Gaza och att vittnen inte vågar vittna öppet av rädsla för repressalier. Alexander Gabelic säger sig stödja demokratin, men när den attackeras av Hamas tiger han som graven. Det är dags att Alexander Gabelic lägger kraft bakom sina ord om att bedöma Hamas och Israel enligt samma kriterier.
Johan Lundberg
Förbundsstyrelseledamot
MUF
Fler poliser på småorter
Svar till Erik Wikström
Att tryggheten i Sverige är för liten är ett av de samhällsproblem som Allians för Sverige satte sig för att lösa inför förra valet. Därför utbildas nu fyra tusen nya poliser fram till 2010. Drygt hundra av dessa kommer att anställas i Östergötland.
Den Alliansstyrda polisstyrelsen i länet har också sett problemet med att det finns för få poliser på landsbygden. Därför har de beslutat att många av de nya poliser som anställs, drygt hundra stycken fram till sommaren, placeras i länets mindre städer.
Erik Wikström har rätt. Trygghet är ingenting som ska vara stadsbor förunnat.
Johan Lundberg
Moderat
2009-02-11
Sist på bollen brukar göra mål
Om jag blir sist i landet att kommentera Monas senaste förslag så borde jag logiskt sett vinna diskussionen.
Mona har föreslagit att vi ska stänga gränsen för export av elektricitet. Idag säljs överskottet av el till andra länder via den nordiska elbörsen. Det innebär att våra effektiva och säkra kärnkraftverk kan exportera el till exempelvis Litauen, så att deras egna osäkra kraftverk i Ignalina blir mindre ansträngt.
Om vi förbjuder elexport sker följande:
Kortsiktigt får vi ett överskott av elproduktion i landet, vilket driver ned priserna och ger basindustrin billigare el. De länder vi normalt sett exporterar ren och säker vatten- och kärnkraftsel till får istället köpa brunkolsel från till exempel Tyskland eller naturgas från Ryssland (som då kan stänga av leveranserna för politisk vinning).
På längre sikt innebär överskottet att tre saker kan hända och troligen sker de parallellt.
1) Industrin anpassar sin produktion till den billiga elen. Till exempel minskar de investeringarna i effektiviseringar och ny teknik då den gamla är billig nog att fortsätta med.
2) Kraftindustrin minskar produktionen och minskar investeringen i ny, ren el.
3) Andra länder med mindre folklig opinion för grön el ökar sin produktion av smutsig el.
På lång sikt finns inga vinnare av protektionism. Allra minst miljön och vi i den unga generationen.
Jag avslutar med en låt som alltid får mig på ett bra humör. Inte party, men glad.
Mona har föreslagit att vi ska stänga gränsen för export av elektricitet. Idag säljs överskottet av el till andra länder via den nordiska elbörsen. Det innebär att våra effektiva och säkra kärnkraftverk kan exportera el till exempelvis Litauen, så att deras egna osäkra kraftverk i Ignalina blir mindre ansträngt.
Om vi förbjuder elexport sker följande:
Kortsiktigt får vi ett överskott av elproduktion i landet, vilket driver ned priserna och ger basindustrin billigare el. De länder vi normalt sett exporterar ren och säker vatten- och kärnkraftsel till får istället köpa brunkolsel från till exempel Tyskland eller naturgas från Ryssland (som då kan stänga av leveranserna för politisk vinning).
På längre sikt innebär överskottet att tre saker kan hända och troligen sker de parallellt.
1) Industrin anpassar sin produktion till den billiga elen. Till exempel minskar de investeringarna i effektiviseringar och ny teknik då den gamla är billig nog att fortsätta med.
2) Kraftindustrin minskar produktionen och minskar investeringen i ny, ren el.
3) Andra länder med mindre folklig opinion för grön el ökar sin produktion av smutsig el.
På lång sikt finns inga vinnare av protektionism. Allra minst miljön och vi i den unga generationen.
Jag avslutar med en låt som alltid får mig på ett bra humör. Inte party, men glad.
Svensk i pakistanskt Koran-drama
Via den inte riktigt balanserade, men läsvärda, bloggen Elder of Ziyon läser jag om en svensk som hamnat i trångmål i Indien. Hans "brott": att ha skrivit verser ur koranen på sina skidor.
GT/Expressen verkar vara de enda svenska media som skrivit om händelsen. Är det ett tecken på något? Troligen inte mer än att svensk utrikesbevakning inte är vad (jag tror) den har varit.
GT/Expressen verkar vara de enda svenska media som skrivit om händelsen. Är det ett tecken på något? Troligen inte mer än att svensk utrikesbevakning inte är vad (jag tror) den har varit.
Det viskas om en dag om ett nummer
Idag är det 11/2. Sofia Arkelsten tipsar om att dagen av EU har utsetts till Nödnummerdagen. Okej. Hur ska man reagera då? Man borde väl fira på något sätt, Nödnumret är ju ändå en rätt bra grej.
Först tänkte jag ringa 112 och gratulera dem på "bemärkelsedagen". Men se, det verkar de inte vilja.
Istället planerade jag in ett långpass på löpbandet. Förr eller senare ger väl hjärtat upp och någon på gymmet får ringa nödnumret. Vi kan på så sätt båda fira nödnummerdagen. Delad glädje är dubbel glädje, liksom. Men sen kom jag ihåg att jag är för lat för att springa i flera timmar och valde istället att bege mig till en föreläsning.
På väg till tåget tittade jag in på två olika konditorier och frågade efter Nödnummer-bakelser. De har ju bakverk för andra högtider (inte minst Kanelbullens dag), men inte för denna livsviktiga samhällsfunktion. Trist. Det vore ju en bra synergieffekt om man kunde fira Nödnummerdagen genom att täppa till sina artärer med grädde och socker.
Slutligen kom jag på att förskolebarn lär sig 112 genom att peka på munnen (en), näsan (en) och ögonen (två). Till tonerna av "Huvud, axlar, knä och tå" har jag sjungit "Munnen, näsan, ögon två", med lämpliga rörelser till. Jag ökade tempot varje gång och höll till min stora glädje till slut på att peta ut ett öga. Men synen var intakt och jag fick inte anledning att ringa 112 nu heller.
Jag är ändå rätt nöjd med mitt firande. Sång, glädje, inlärning och motorikträning samtidigt. Perfekt!
Först tänkte jag ringa 112 och gratulera dem på "bemärkelsedagen". Men se, det verkar de inte vilja.
Istället planerade jag in ett långpass på löpbandet. Förr eller senare ger väl hjärtat upp och någon på gymmet får ringa nödnumret. Vi kan på så sätt båda fira nödnummerdagen. Delad glädje är dubbel glädje, liksom. Men sen kom jag ihåg att jag är för lat för att springa i flera timmar och valde istället att bege mig till en föreläsning.
På väg till tåget tittade jag in på två olika konditorier och frågade efter Nödnummer-bakelser. De har ju bakverk för andra högtider (inte minst Kanelbullens dag), men inte för denna livsviktiga samhällsfunktion. Trist. Det vore ju en bra synergieffekt om man kunde fira Nödnummerdagen genom att täppa till sina artärer med grädde och socker.
Slutligen kom jag på att förskolebarn lär sig 112 genom att peka på munnen (en), näsan (en) och ögonen (två). Till tonerna av "Huvud, axlar, knä och tå" har jag sjungit "Munnen, näsan, ögon två", med lämpliga rörelser till. Jag ökade tempot varje gång och höll till min stora glädje till slut på att peta ut ett öga. Men synen var intakt och jag fick inte anledning att ringa 112 nu heller.
Jag är ändå rätt nöjd med mitt firande. Sång, glädje, inlärning och motorikträning samtidigt. Perfekt!
2009-02-08
Jag förstår det inte
Jag har försökt förstå hur de tänker, eller varför de inte tänker. Jag har försökt sätta mig in i deras tankar och vända på deras argument, men misslyckats.
Gång på gång, vecka efter vecka, rapporterar media om attacker vid olika pro-Israeliska arrangemang. Även en rad antisemitiska attacker, bland annat mot judiska begravningskapellet i Malmö och Halsinborgs synagoga, kan sättas in i samma kontext. Varför är de så våldsamma? Varför kan de inte ens försöka argumentera? Varför beter de sig sämre än svin?
Jag försöker formulera mina tankar i ord och resonera mig fram till ett svar, men våra världar ligger så långt ifrån varandra att jag inte kan se deras logik ens med stjärnkikare.
Ok, så man gillar inte Ehud Olmerts utrikespolitik? Hur kan det någonsin legitimera att man kastar bomber mot personer vars enda "brott" är att de (kanske, för ligisterna har inte frågat innan) har en annan åsikt?
Och ok, man kanske inte gillar Israels politik i alla delar. Men hur i helvete kan det få en att stödja Hamas, en organisation som mördar civila, har utplåningen av Israel och dess befolkning högt på sin agenda och djupt förtryck av sina egna kvinnor bara strax där under? Jag gillar inte Skatteverket, men det innebär ju inte att jag hyllar Tingström.
Nej, nu tänker jag gå och lägga mig. Arg, upprörd, förbannad och riktigt, riktigt uppgiven. Jag vill ha fred i Mellanöstern, demokrati i hela regionen och frihet för alla som bor där. Hur ska det någonsin gå om det inte finns någon att diskutera en lösning med?
Gång på gång, vecka efter vecka, rapporterar media om attacker vid olika pro-Israeliska arrangemang. Även en rad antisemitiska attacker, bland annat mot judiska begravningskapellet i Malmö och Halsinborgs synagoga, kan sättas in i samma kontext. Varför är de så våldsamma? Varför kan de inte ens försöka argumentera? Varför beter de sig sämre än svin?
Jag försöker formulera mina tankar i ord och resonera mig fram till ett svar, men våra världar ligger så långt ifrån varandra att jag inte kan se deras logik ens med stjärnkikare.
Ok, så man gillar inte Ehud Olmerts utrikespolitik? Hur kan det någonsin legitimera att man kastar bomber mot personer vars enda "brott" är att de (kanske, för ligisterna har inte frågat innan) har en annan åsikt?
Och ok, man kanske inte gillar Israels politik i alla delar. Men hur i helvete kan det få en att stödja Hamas, en organisation som mördar civila, har utplåningen av Israel och dess befolkning högt på sin agenda och djupt förtryck av sina egna kvinnor bara strax där under? Jag gillar inte Skatteverket, men det innebär ju inte att jag hyllar Tingström.
Nej, nu tänker jag gå och lägga mig. Arg, upprörd, förbannad och riktigt, riktigt uppgiven. Jag vill ha fred i Mellanöstern, demokrati i hela regionen och frihet för alla som bor där. Hur ska det någonsin gå om det inte finns någon att diskutera en lösning med?
2009-02-07
Inspiration och förståelse
Klockan är supersent, eller snarare tidigt på morgonen. Tidigare ikväll arrangerade distriktsstyrelsen en middag för våra stödmedlemmar. Det blev en riktigt, riktigt trevlig kväll!
Inspirationen
Timbro bjuder in till Internetfilmakademin och jag hoppas att deltagarna som vill göra underverk tittar på den här musikvideon ett par hundra gånger. Den är sanslöst snygg och har gett mig uppslag till ett dussion olika (möjliga) videos.
Förståelsen
Jag läser till ingenjör, till mångas förbryllning. Hur tänker du? Hur kan du gilla matte så mycket? Etc. Den här texten förklarar hur ingenjörer tänker.
Ett bonusskämt
I morse hade jag en föreläsning i envariabelanalys. Vi gick igenom ett bevis för varför kontinuerliga funktioner på begränsade intervall beter sig på ett visst sätt. Satsen inses på tjugo sekunder, bevisningen tog närmare två timmar. När det var som trassligast med monotonitet, höger- och vänsterderivator och generaliseringar kom jag att tänka på denna historia som min fantastiska mattelärare i gymnasiet berättade.
En ingenjör och en matematiker hamnar bredvid varandra på ett flygplan. Båda ska till Las Vegas för olika konferenser. Matematikerna berättar att han ska hålla ett föredrag om ytor i tiodimensionella rum. Ingenjören är imponerad då han själv oftast begränsas till rummets tre dimensioner.
Ingenjören frågar "Jag kan inte förstå hur du lyckas föreställa dig ett tiodimensionellt rum?"
Matematikern svarar "Det är enkelt! Jag börjar med att föreställa mig ett n-dimensionellt rum och sen sätter jag n till 10!"
God natt!
Inspirationen
Timbro bjuder in till Internetfilmakademin och jag hoppas att deltagarna som vill göra underverk tittar på den här musikvideon ett par hundra gånger. Den är sanslöst snygg och har gett mig uppslag till ett dussion olika (möjliga) videos.
Förståelsen
Jag läser till ingenjör, till mångas förbryllning. Hur tänker du? Hur kan du gilla matte så mycket? Etc. Den här texten förklarar hur ingenjörer tänker.
Ett bonusskämt
I morse hade jag en föreläsning i envariabelanalys. Vi gick igenom ett bevis för varför kontinuerliga funktioner på begränsade intervall beter sig på ett visst sätt. Satsen inses på tjugo sekunder, bevisningen tog närmare två timmar. När det var som trassligast med monotonitet, höger- och vänsterderivator och generaliseringar kom jag att tänka på denna historia som min fantastiska mattelärare i gymnasiet berättade.
En ingenjör och en matematiker hamnar bredvid varandra på ett flygplan. Båda ska till Las Vegas för olika konferenser. Matematikerna berättar att han ska hålla ett föredrag om ytor i tiodimensionella rum. Ingenjören är imponerad då han själv oftast begränsas till rummets tre dimensioner.
Ingenjören frågar "Jag kan inte förstå hur du lyckas föreställa dig ett tiodimensionellt rum?"
Matematikern svarar "Det är enkelt! Jag börjar med att föreställa mig ett n-dimensionellt rum och sen sätter jag n till 10!"
God natt!
2009-02-05
Israel - neandertalarna, 1 - 0
Jag har sällan varit så besviken efter ett arrangemang och samtidigt så imponerad av arrangörer och talare. Tidigare ikväll lyssnade jag till Israels ambassadör Benny Dagan som besökte Utrikespolitiska föreningen i Linköping för att tala om den aktuella situationen i regionen.
De dåliga vibbarna startade redan när jag kom till Colosseum på campus. Flera av länets intellektuellt svaga (enligt definitionen "där hjärnan tar slut tar nävarna vid") vänsteraktivister var på plats, liksom ett femtiotal poliser.
På grund av gårdagens attacker mot ambassadören vid hans anförande för UF vid Stockholms universitet så hade säkerheten höjts betydligt. Alla åhörare fick lämna ytterkläder, väskor och allt som gick att kasta (utom skorna) utanför salen. Väl inne flankerades vi av väktare, ett tiotal poliser, flera livvakter och ett gäng civilklädda ordningshållare. Det är sjukt att en ambassadör, en budbärare för en annan nation, ska behöva vara orolig för sin egen säkerhet när han besöker ett universitet.
Trots poliserna och trots att arrangören höll en lång inledning om vikten av en levande debatt så kunde inte de hatfyllda Hamas-apologeterna vara tysta. Så fort arrangören talat färdigt ställde sig en handfull personer upp längst bak i salen och skrek något om Gaza och mördare. Polisen var tydliga men milda i sin hantering av situationen och Benny Dagan kunde inleda sitt anförande.
Men han hann bara en knapp mening innan nästa "debatt=att jag talar"-anhängare började gorma något otydbart. Återigen fick han avlägsnas, till publikens applåder.
Mr. Dagans anförande var, som när jag lyssnat till honom tidigare, saklig och påläst. Tyvärr blev han avbruten några gånger och arrangören fick hota med att kasta ut ordningsstörarna innan de teg. Han beskrev situationen i regionen och förklarade hur Israel tänkt genom konfliktens olika steg. Hans viktigaste poänger, som jag uppfattade dem:
- Israel vill ha en lösning med två stater.
- Israel vill för att uppnå detta arbeta med Annapolis-processen och har stöd från flera arabländer, liksom FN, EU och USA i detta.
- Hamas och Hizbollah agerar proxy för Iran, det innebär att Israel på ett sätt gränsar mot Iran.
- Hamas riktar sina attacker mot civila israeler och använder palestinska civila som mänskliga sköldar.
En av de intressantaste retoriska frågorna han ställde var följande: Hamas riktar sig mot Israels civila och använder sina egna civila som mänskliga sköldar. Valet för Israel står mellan att attackera raketskyttarna och få civila palestinska offer, eller att inte attackera raketerna och få civila israeliska offer. "Det är ett val jag önskar att ingen av er här inne ska behöva stå inför." Israel hade absorberat 4000 - 6000 raketer innan de gick in i Gaza under vintern.
Frågestunden blev intressant, men väldigt anti-israelisk. Två personer i publiken drev tesen att det bästa för regionen vore om israelerna (inte bara judar, utan även kristna och druser) lämnade över territoriet till palestinierna och åkte "hem" (ospecificerat var detta var, jag gissar att de avsåg Marianergraven).
Jag upplever att jag stod för kvällens enda fråga som avvek från normen. Efter att ha besökt Sderot och sett resterna av Hamas raketer och efter att ha pratat med unga israeler i min egen ålder om deras ständigt gnagande oro så stödjer jag Israels invasion helt och fullt. Min fråga var varför, när Israel hade försvagat Hamas men inte utplånat dem, valde de att avbryta invasionen. "In short, why did you stop?" Bennys svar var enkelt: eftersom de vill få slut på attackerna mot Israel, men de vill inte ockupera Gaza. De lämnade platsen 2005 och vill inte tillbaks, de vill ha ett självständigt och spirande Palestina. Det är därför samtliga soldater nu lämnat Gaza på nytt.
Den intressantaste frågan och svaret var om inte invasionen av Gaza riskerade att spä på radikaliseringen av gazaborna. Jo, det medgav han att det kunde göra. Det var därför de valt att absorbera tusentals raketer innan under flera års tid. Efter vapenvilans utgång i höstas väntade de fem dagar på att bomberna skulle sluta falla. Det skedde inte och alternativen ansågs då uttömda.
Det roligaste svaret, vars poäng nog undgick många, kom när en tysk utbytesstudent frågade om Israel kunde tänka sig att tyska trupper agerade fredsbevarande vid gränsen till Gaza. Svaret löd i stil med "Israel är ett pragmatiskt land, vi välkomnar alla som vill hjälpa oss. Vi har valt att inte vara eviga offer, vi har valt att gå vidare. Andra väljer att vara eviga offer, generation efter generation, men vi väljer att gå vidare och söka ny lycka." Killen har humor, även om den kanske inte är sådär superpassande för sällskapet.
Flera personer kom fram till mig på vägen ut och berömde mig för att jag vågat ställa en fråga som inte angrep Israel ur den vanliga vinkeln. De uttryckte också sin oro för att jag hade outat mig som israelvän, något som de själva valt att inte göra med tanke på vissa element i auditoriet.
Mitt resonemang för att välja debatten är enkelt. Ingen ska behöva vara rädd för sina tankar. Ingen ska behöva oroa sig för att ha en åsikt. Ett fritt samhälle kan bara överleva så länge debatten lever, när diskussionen tystnar tar våldet över. Även de som omfamnar våldet måste utmanas i diskussion. Genom att provocera dem med frågor och tankar som bryter med deras egna kan två saker hända. Antingen får man till stånd en diskussion och de börjar vandringen tillbaks till platsen där förnuftet råder. Eller så väljer de att blint och dövt hålla fast vid våldet. Och väljer de våldet så vet jag, som bor inom synhåll från polishuset, att demokratins beskyddare både är fler och bättre beväpnade än de någonsin blir.
Väl ute i Colosseum igen var stämningen rätt spänd. Ett gäng demonstranter höll någon bildmanifestation mot kriget i Gaza. Några mönsterföräldrar hade försett sin dotter med en stor bild på lemlästade kroppar, sånt som en åttaåring mor bra av att se.
Några "vänsterintellektuella" valde att inbjuda mig och mina vänner till en öppen och fri diskussion med lockrop som "jävla MUF-as". Jag ropade hej och vinkade glatt, men av rädsla för att ha mött min intellektuella överman gick jag vidare ut i Linköpings-natten.
Kvällen har lämnat mig upprörd och besviken. Universiteten borde ju vara institutioner där intellektet får utrymme att ta vida svängar, där debatten är levande och argument möts med motargument istället för skor. Men vissa människor är uppenbarligen allt för förblindade av hat för att kunna ta till sig en annan sida. Bekräftelse eller död, liksom.
Uppdatering: SvT:s rapport från mötet har mig med mig i bild några sekunder i min snygga gröna ryggsäck, i samspråk med några av samhällets stöttepelare.
De dåliga vibbarna startade redan när jag kom till Colosseum på campus. Flera av länets intellektuellt svaga (enligt definitionen "där hjärnan tar slut tar nävarna vid") vänsteraktivister var på plats, liksom ett femtiotal poliser.
På grund av gårdagens attacker mot ambassadören vid hans anförande för UF vid Stockholms universitet så hade säkerheten höjts betydligt. Alla åhörare fick lämna ytterkläder, väskor och allt som gick att kasta (utom skorna) utanför salen. Väl inne flankerades vi av väktare, ett tiotal poliser, flera livvakter och ett gäng civilklädda ordningshållare. Det är sjukt att en ambassadör, en budbärare för en annan nation, ska behöva vara orolig för sin egen säkerhet när han besöker ett universitet.
Trots poliserna och trots att arrangören höll en lång inledning om vikten av en levande debatt så kunde inte de hatfyllda Hamas-apologeterna vara tysta. Så fort arrangören talat färdigt ställde sig en handfull personer upp längst bak i salen och skrek något om Gaza och mördare. Polisen var tydliga men milda i sin hantering av situationen och Benny Dagan kunde inleda sitt anförande.
Men han hann bara en knapp mening innan nästa "debatt=att jag talar"-anhängare började gorma något otydbart. Återigen fick han avlägsnas, till publikens applåder.
Mr. Dagans anförande var, som när jag lyssnat till honom tidigare, saklig och påläst. Tyvärr blev han avbruten några gånger och arrangören fick hota med att kasta ut ordningsstörarna innan de teg. Han beskrev situationen i regionen och förklarade hur Israel tänkt genom konfliktens olika steg. Hans viktigaste poänger, som jag uppfattade dem:
- Israel vill ha en lösning med två stater.
- Israel vill för att uppnå detta arbeta med Annapolis-processen och har stöd från flera arabländer, liksom FN, EU och USA i detta.
- Hamas och Hizbollah agerar proxy för Iran, det innebär att Israel på ett sätt gränsar mot Iran.
- Hamas riktar sina attacker mot civila israeler och använder palestinska civila som mänskliga sköldar.
En av de intressantaste retoriska frågorna han ställde var följande: Hamas riktar sig mot Israels civila och använder sina egna civila som mänskliga sköldar. Valet för Israel står mellan att attackera raketskyttarna och få civila palestinska offer, eller att inte attackera raketerna och få civila israeliska offer. "Det är ett val jag önskar att ingen av er här inne ska behöva stå inför." Israel hade absorberat 4000 - 6000 raketer innan de gick in i Gaza under vintern.
Frågestunden blev intressant, men väldigt anti-israelisk. Två personer i publiken drev tesen att det bästa för regionen vore om israelerna (inte bara judar, utan även kristna och druser) lämnade över territoriet till palestinierna och åkte "hem" (ospecificerat var detta var, jag gissar att de avsåg Marianergraven).
Jag upplever att jag stod för kvällens enda fråga som avvek från normen. Efter att ha besökt Sderot och sett resterna av Hamas raketer och efter att ha pratat med unga israeler i min egen ålder om deras ständigt gnagande oro så stödjer jag Israels invasion helt och fullt. Min fråga var varför, när Israel hade försvagat Hamas men inte utplånat dem, valde de att avbryta invasionen. "In short, why did you stop?" Bennys svar var enkelt: eftersom de vill få slut på attackerna mot Israel, men de vill inte ockupera Gaza. De lämnade platsen 2005 och vill inte tillbaks, de vill ha ett självständigt och spirande Palestina. Det är därför samtliga soldater nu lämnat Gaza på nytt.
Den intressantaste frågan och svaret var om inte invasionen av Gaza riskerade att spä på radikaliseringen av gazaborna. Jo, det medgav han att det kunde göra. Det var därför de valt att absorbera tusentals raketer innan under flera års tid. Efter vapenvilans utgång i höstas väntade de fem dagar på att bomberna skulle sluta falla. Det skedde inte och alternativen ansågs då uttömda.
Det roligaste svaret, vars poäng nog undgick många, kom när en tysk utbytesstudent frågade om Israel kunde tänka sig att tyska trupper agerade fredsbevarande vid gränsen till Gaza. Svaret löd i stil med "Israel är ett pragmatiskt land, vi välkomnar alla som vill hjälpa oss. Vi har valt att inte vara eviga offer, vi har valt att gå vidare. Andra väljer att vara eviga offer, generation efter generation, men vi väljer att gå vidare och söka ny lycka." Killen har humor, även om den kanske inte är sådär superpassande för sällskapet.
Flera personer kom fram till mig på vägen ut och berömde mig för att jag vågat ställa en fråga som inte angrep Israel ur den vanliga vinkeln. De uttryckte också sin oro för att jag hade outat mig som israelvän, något som de själva valt att inte göra med tanke på vissa element i auditoriet.
Mitt resonemang för att välja debatten är enkelt. Ingen ska behöva vara rädd för sina tankar. Ingen ska behöva oroa sig för att ha en åsikt. Ett fritt samhälle kan bara överleva så länge debatten lever, när diskussionen tystnar tar våldet över. Även de som omfamnar våldet måste utmanas i diskussion. Genom att provocera dem med frågor och tankar som bryter med deras egna kan två saker hända. Antingen får man till stånd en diskussion och de börjar vandringen tillbaks till platsen där förnuftet råder. Eller så väljer de att blint och dövt hålla fast vid våldet. Och väljer de våldet så vet jag, som bor inom synhåll från polishuset, att demokratins beskyddare både är fler och bättre beväpnade än de någonsin blir.
Väl ute i Colosseum igen var stämningen rätt spänd. Ett gäng demonstranter höll någon bildmanifestation mot kriget i Gaza. Några mönsterföräldrar hade försett sin dotter med en stor bild på lemlästade kroppar, sånt som en åttaåring mor bra av att se.
Några "vänsterintellektuella" valde att inbjuda mig och mina vänner till en öppen och fri diskussion med lockrop som "jävla MUF-as". Jag ropade hej och vinkade glatt, men av rädsla för att ha mött min intellektuella överman gick jag vidare ut i Linköpings-natten.
Kvällen har lämnat mig upprörd och besviken. Universiteten borde ju vara institutioner där intellektet får utrymme att ta vida svängar, där debatten är levande och argument möts med motargument istället för skor. Men vissa människor är uppenbarligen allt för förblindade av hat för att kunna ta till sig en annan sida. Bekräftelse eller död, liksom.
Uppdatering: SvT:s rapport från mötet har mig med mig i bild några sekunder i min snygga gröna ryggsäck, i samspråk med några av samhällets stöttepelare.
Strålande!
Idag blir det klart. Äntligen kommer mer kärnkraften kunna byggas ut, till gagn för människor och miljö.
Jag älskar den här regeringen!
Folkomröstningen om kärnkraft skedde för snart 30 år sedan. Ingen av mina vänner och halva regeringen fick inte rösta i det valet. Men vi har ändå varit låsta vid dåtidens beslut, trots teknikutveckling och svängande folkopinion. Därför är det underbart att regeringen tar ansvar för miljön, industrins energiförsörjning och de svenska industrijobben genom att tillåta en utbyggd kärnkraft.
Jag är nöjd!
Jag älskar den här regeringen!
Folkomröstningen om kärnkraft skedde för snart 30 år sedan. Ingen av mina vänner och halva regeringen fick inte rösta i det valet. Men vi har ändå varit låsta vid dåtidens beslut, trots teknikutveckling och svängande folkopinion. Därför är det underbart att regeringen tar ansvar för miljön, industrins energiförsörjning och de svenska industrijobben genom att tillåta en utbyggd kärnkraft.
Jag är nöjd!
2009-02-04
Kalmar, Israel och livet
Det var många dagar sedan jag uppdaterade bloggen, sorry. Jag har förlorat mig i Bloggy och Twitter, vilket är en sorts förklaring. Jag har också varit sjuk i snart 14 dagar, vilket inte gjort saker bättre.
I helgen var jag på kurs med MUF i Norrköping. Carin hade gjort ett grymt jobb med schema och praktiska detaljer. Jag lyssnade till min vän Christoffer som berättade om hur Regeringen återupprättar rättssamhället och Rikard Ståhl som inspirerade till gott ledarskap. Själv hade jag ett pass om grundläggande moderat politik. Vissa vill hävda att positiva och negativa rättigheter inte är grundläggande. I beg to differ!
Igår var jag i Kalmar och sålde in LiU till gymnasiestudenter. Det var trevligt och mina medresenärer var trevliga. Jag hoppas att eleverna inspirerades över min entusiasm för LiU, även om jag nog snackade för mycket med de som kom fram. Fast precis så bra är utbildningarna!
Ikväll har jag ätit middag med MUF Linköpings styrelse, gott och trevligt. Nu sitter jag på förbundskansliet och administrerar. Najs!
Imorgon ska jag lyssna till Israels ambassadör, Benny Dagan. Han talde på SU tidigare ikväll och fick skor kastade mot sig av några neandertalare. "Där hjärnan tar slut, där tar nävarna vid!" Vi får se om det påverkar hur mycket jag viftar med min israeliska flagga. Den är nystruken i varje fall!
I helgen var jag på kurs med MUF i Norrköping. Carin hade gjort ett grymt jobb med schema och praktiska detaljer. Jag lyssnade till min vän Christoffer som berättade om hur Regeringen återupprättar rättssamhället och Rikard Ståhl som inspirerade till gott ledarskap. Själv hade jag ett pass om grundläggande moderat politik. Vissa vill hävda att positiva och negativa rättigheter inte är grundläggande. I beg to differ!
Igår var jag i Kalmar och sålde in LiU till gymnasiestudenter. Det var trevligt och mina medresenärer var trevliga. Jag hoppas att eleverna inspirerades över min entusiasm för LiU, även om jag nog snackade för mycket med de som kom fram. Fast precis så bra är utbildningarna!
Ikväll har jag ätit middag med MUF Linköpings styrelse, gott och trevligt. Nu sitter jag på förbundskansliet och administrerar. Najs!
Imorgon ska jag lyssna till Israels ambassadör, Benny Dagan. Han talde på SU tidigare ikväll och fick skor kastade mot sig av några neandertalare. "Där hjärnan tar slut, där tar nävarna vid!" Vi får se om det påverkar hur mycket jag viftar med min israeliska flagga. Den är nystruken i varje fall!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
