2010-03-28

Äldre förtjänar bättre forskning!

Idag drog Lars Ohly igång sin valkampanj. I sitt anförande vid valupptakten i Fagersta sträckte han ut en hand till de äldre genom att föreslå äldreomsorgsutvecklingscentrum.

En notis: Det är en vågad strategi att rikta sig till den del av väljarna som ännu minns kommunismens härjningar under förra århundradet!

Förslaget går ut på att inrätta en sorts universitetssjukhus för äldromsorgen. Där ska forskning på ske parallellt med vård av äldre. Jag har försökt hitta information om själva förslaget, men bara funnit en artikel i Expressen. Så kanske är något av de påståenden jag refererar felaktiga.

Men förslaget är konstigt på flera sätt:
1) Lars hävdar att "otympligheten i begreppet motsvaras inte av någon obegriplighet i innebörden". Jo, tyvärr finns det faktiskt otydligheter. Redan idag sker forskning i geriatrik (läran om åldrandets sjukdomar) vid landets universitetssjukhus. Så vad är det som ska tillföras? Hur ska det finansieras? Vem ska ansvara för samordningen? Vilka forskare stödjer förslaget? Har de ens tillfrågats om idéen?

2) Sjukhusen ska bedriva äldrevård. Jag utgår från att de som mejslat fram förslaget har basala kunskaper om svensk sjukvård och därför är medvetna om geriatrikens existens. Därför kan jag bara förstå det som att äldreboenden ska flytta in på sjukhusen. Det är vanskligt eftersom omsorg och vård av äldre är skilda saker. Grovt kan man säga att omsorgen handlar om att understödja en frisk tillvaro och att vården handlar om att bota ett sjukt tillstånd.

3) "Till att börja med ska en handfull sådana centrum byggas runt om i landet". Redan idag bedrivs geriatrisk forskning på (minst) sju olika platser i landet.

4) Tyvärr är forskning om äldre inte något populärt område. Faran med att mäta framgången i antalet platser forskningen bedrivs är att en kritisk massa inte uppstår på någon av platserna. Så ser det till exempel ut inom den statsvetenskapliga forskningen (det bästa exemplet jag kommer att tänka på) där verksamheten är utspridd över snart sagt alla universitet och skogshögskolor. Samlar man kompetensen på några få ställen förenklas utbytet mellan de olika forskargrupperna och nya frågor uppstår när de möts. Enligt statsvetare jag pratat med är det en viktig orsak till att Sverige saknar internationellt intressanta publikationer inom statsvetenskapen.

5) Vid Linköpings Universitet finns NISAL (Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande) som tidigare hade det betydligt enklare namnet Tema Äldre. Känner ingen inom VPk till deras mångåriga och tvärvetenskapliga forskning runt just äldre och åldrande. Hur kommer centrets verksamhet att påverkas om det istället ska delas upp på (minst) fem olika orter i landet?

6) Varken finansiering, organisation eller stöd från de andra i oppositionen finns. Ännu ett vänsterexperiment således.

7) Och den "orättvisa" skillnaden i beskattningen på pensionärer verkar Ohly inte ha berört heller. Då är det bra att Alliansen tagit tag i frågan med en tredje skattesänkning för pensionärer.

2010-03-10

"We will extend a hand if you wave your fist"?

Det finns mycket att kritisera George W Bush för. Tortyren på Guantanamo, bristande exit-planering vid befrielsen av Irak och stora budgetunderskott. Men han är den människa på jorden som har befriat flest araber från diktatur och för detta bör han hyllas!

Obama hade viss medvind när han tillträdde som president. Change och hope är starka ord uppenbarligen. Men sen dess har han mest valsat runt i klaveret.

Idag skriver SvD:s ledarredaktion om hur Vita Huset ber om ursäkt för att deras utrikesdepartement talat klarspråk om den galna diktatorn Khadaffi.

I sitt inagurational adress sade Obama "we will reach out a hand if you are willing to unclench your fist". Jag rös av njutning när jag hörde den meningen. Poetiskt och tydligt. Tyvärr har resultatet mer blivit along the lines of rubriken på detta inlägg.

Obama har hope och change men verkar sakna balls.

2010-02-23

Ett slag för jämställdheten. I ansiktet!

Riksdagens hemsida är fantastisk. Där kan man direkt se vem som röstat för/emot vad och läsa debatter i kammaren. Jag har försökt göra samma sak på Europaparlamentets sida... med något mindre framgång. Så vem som röstat för och emot har jag inte lyckats luska ut och jag måste därför skriva att "EU har beslutat", trots att jag vill skriva "parlamentariker X och Y i EU-parlamentet har röstat för och emot".

Idag fick Europas kvinnor en rejäl känga i ansiktet, invirad i jämställdhetens täckmantel. Parlamentets kvinnoutskott röstade för en utökad föräldraledighet. Bra så, att föräldrar kan vara hemma med sina nyfödda barn utan att förlora inkomst eller jobb är rätt grundläggande för en välfärdsstat.

Men samtidigt röstade man för att de första sex veckorna är olibgatoriska för mamman. Det är ju helt tok-nipprigt! Hur tänker de? (Eller vänta, jag inser precis hur de medeltida parlamentarikerna tänker.) Att vänsterpartiets Eva-Britt Svensson som ordförande i utskottet jobbat emot förslaget är bra. Att hon inte lyckats få bort skrivningen är förfärligt.

Som vanligt är frågan inte avgjord. Den ska baxas igenom parlamentet först. Men eftersom parlamentet består av en samling konservativa knökar från det jämställda Italien och det avskristnade Polen (Som Borat skulle sagt: NOT!) lär det ju klubbas igenom utan motstånd annat än från de nordiska parlamentarikerna. Sen ska det klubbas av Ministerrådet där Nyamko Sabuni kommer få ett hästjobb med att stoppa fait accompli.

Att låta föräldrar vara hemma med sina barn är toppen. Att fjättra mammor vid spisen är botten. Tack och godnatt, liksom!

Evolutionen är lag! Basta!

Jag blir så trött varje gång jag läser om intelligent design och annan kritik mot Darwins lära. Efter lite resonerande fram och tillbaks kommer de till slutsatsen att det inte finns tillräckliga bevis för evolutionen ännu.

Det senaste exemplet kommer från tre debattörer på Newsmill. Kritiken är densamma som vanligt.

"I ljuset av aktuellt kunnande och analys inom biologiska discipliner står Darwins teori om arternas uppkomst fortfarande obevisad."

Låt oss se hur kritiken låtit genom tiden
Darwins ursprungliga studier publicerades i mitten på 1800-talet. Han kritiserades direkt vid lanseringen. I en debatt mellan Darwins supporter Thomas Huxley och Samuel Wilberforce frågar Wilberforce om Huxley är släkt med aporna på fadern eller moderns sida. Underförstått: Om inte ens denna enkla fråga kan besvaras så är teorin inte mer än fantasier och mer fakta behövs.

Gregor Mendels studier av ärftlighet och genetik publicerades också i mitten av 1800-talet, men föll i glömska till år 1900. Men även Mendel blev kritiserad. Den mest inflytelserika kritiken kommer från Fischer (1936) som avslutar sin artikel med

"Only a succession of publications, the progressive building up of a corpus of scientific work, and the continuous iteration of all new opinions seem sufficient to bring a new discovery into general recognition."

Efter en rad stapplande upptäckter publicerade Watson och Crick 1953 den första modellen av DNA:s dubbelhelix och ett decennium senare förklarades den genetiska kodens uppbyggnad. Därefter har 60 år av genetiska studier visat hur förändringar i gener leder till ärftliga förändringar och hur dessa sedan kan infogas i det evolutionära teoribygget.

Men skeptikerna fortsatte att hävda att det saknas tillräckliga bevis. Läs exempelvis Michael Dentons bok "Evolution - a theory in crisis" från 1986.

Vid millennieskiftet tog så mänskligheten ännu ett enormt kliv framåt. Hela den mänskliga arvsmassan kartlades, bland annat i HUGO-projektet. Vi vet inte vad alla delar betyder, men hela koden finns där att analysera. Innan dess har musens, bananflugan och en liten nematods arvsmassa kartlagts.

Fortfarande återkommer samma kritik. Det finns inte tillräckligt med bevis.

Okej, säger jag, upp till bevis då! Vad mer kräver ni? Vilka ytterligare bevis krävs för att ni ska bli nöjda? Vilka fler resultat behöver ni se? When is enough enough?

2010-02-11

Wherever I drop my balls, that's my home!

1996-97 bodde jag i USA. Det var ett kul år, inte minst eftersom jag hade gott om tid att bli en bättre jonglör och enhjulingcyklist. Och det inte minst tack vare mina superföräldrar som offrade nästan varje fredagkväll på att köra mig till den lokala (en halvmil bort) jongleringsklubbens träningspass.

Jag lekte med Google Street View när det släpptes för något år sedan. Det var kul, men trist att bara se delar av San Francisco. För någon vecka sen släpptes Street View till min iPhone och det var kul att gå runt i Linköping. Men det bästa upptäckte jag ikväll när jag såg ett inlägg om OS-tjänsten när jag (vilket borde skett mycket tidigare) insåg att man kan bädda in Street View på sina egna sidor.

Så med mindre än två minuters arbete kan jag nedanför presentera huset vi bodde i på Gridley Road i Cleveland. Granen är större än då, men det runda fönstret ovanför dörren är kvar. Där innanför hade vi en bokhylla med resguiderna och kartorna vi skaffade under året.

Jag tycker att vår värld är fantastisk och det här är ett bevis!


Visa större karta

2010-02-10

Forskare är forskare oavsett ursprung


På bloggen Fred i Mellanöstern hittar jag dagens tokighet, som de kommenterar med den äran. En tidigare professor vid KTH (så glad jag är att ha läst vid LiTH) vill att universitetet bojkottar forskare från Israel.

Problemen är två:
1) Människor är inte sitt land eller sitt ursprung.
2) Forskning är inte politik.

1) Det är alltid fel att dela upp människor i grupper beroende på något gemensamt drag. Bara för att en person är född i ett visst land, har en viss tro, eller har något annat gemensamt med andra människor innebär inte att han eller hon är identisk med alla andra. En kristen, 20-årig, homosexuell, svensk hårdrockare har rätt lite gemensamt med en kristen, 60-årig, pensionerad gift kvinna på Sri Lanka. Samma sak gäller för forskare från ett visst land.

2) Forskningen och forskare måste få utvecklas utan politisk styrning. Framsteg inom vetenskapen bryr sig inte om landsgränser eller politiska majoriteter. När man hindrar forskare från att mötas och utbyta idéer med varandra gör man världen till en sämre plats. Eller i bästa fall till samma plats som den är idag. Men världen är inte färdig, all kunskap är inte funnen och jag vill inte att några tokstollar ska hindra att jag dör i en bättre värld än den jag lever i idag.

Två argument jag väljer att inte utnyttja:
A) "Varför inte bojkotta forskare från riktiga skitländer som Kuba, Iran, Burma, Kina eller Eritrea?" (Även om kravet "Era forskare är bara välkomna om Dawit Isaak sitter på samma plan" vore coolt.) Det här är spel på fel planhalva, där man ger efter och diskuterar i vilka fall bojkott är rättfärdigat. Det är aldrig rätt.
B) "Sverige skulle förlora på att inte ha utbyte med världens (näst) främsta land inom teknisk forskning." Jag ser inte universitet som institutioner som arbetar för det egna landets bästa. Forskningsframgångar ska inte vara till för att göra det egna landet rikt, i någon mån på andras bekostnad. Vetenskaplig utveckling är universiell och universiteten har sedan länge kastat av sig nationsgränsernas ok. Det man kommer fram till i Linköping kan förfinas eller appliceras i Luleå likväl som i Boston eller Tel Aviv. Och börjar man resonera i pengar hamnar man i en diskussion om vad som är en acceptabel förlust för ett visst mål. Jag köper inte premissen.

Jag har så mycket att lära!

När jag var yngre hade jag få vänner och mycket fritid. Det gjorde mig till en riktig fena på jonglering. Nu var det ett antal år sedan jag tränade ordentligt och den här videon visar att jag har en hel del kvar att lära.

Tricken med tre bollar fiar jag, men inte lika flytande som i filmen. Tricken med fyra bollar går nog att lära sig. Men grejerna han gör med fem bollar är lögn att lyckas med, bara den inverterade fontänen (när han byter riktning på bollarna, 1:59) är grymt svår. Resten är fysiskt omöjligt!


2010-02-04

We've come a long way, baby!

I tisdags utsågs Birgitta Ohlsson till ny EU-minister. Jag jublar väl inte av glädje direkt, hon har gjort ett rätt blekt intryck på mig genom åren. Att profilera sig genom att vilja förbättra tredje världen och kritisera sitt eget parti/regering kan snart sagt vem som helst göra. Men uppenbarligen har hon bra kvaliteter eftersom personer som är bättre ledare än jag själv (Fredrik och Björklund) vill ha med henne i sitt lag.

Dagens artikel i Expressen visar dock hur långt vi ändå har kommit i Sverige. Det tog nästan två dygn innan en ensam kristdemokratisk riksdagsman vädrar den föga oväntade invändningen att ministern borde ha tackat nej eftersom hon är gravid.

Att det fortfarande finns folk som tycker som han är trist, men det kommer vi få leva med länge. Det intressanta är alltså inte vad vi ser, utan vad vi inte sett. Den nya ministern blev inte en man eller en icke-gravid kvinna. Birgitta Ohlsson tackade inte nej eftersom hon var gravid och hennes man bett henne ta ett annat jobb. Uttalande kommer inte från någon högprofilerad politiker, som hennes nya kollega Göran Hägglund. Fler artiklar har handlat om hennes övriga brister än om att hon väntar barn. Inga ledarsidor (jag har dock inte hunnit kolla Dagen) har påpekat att graviditet är oförenligt med ministeruppdrag.

Jag kan fortsätta med fler exempel. (Nej, jag kommer egentligen inte på fler just nu men påståendet får mig att framstå som smartare och mer påläst än jag egentligen är.) Poängen är att vi har kommit riktigt långt med jämställdheten i Sverige. Det är inte perfekt, det finns mycket kvar att göra. Men vi är på rätt väg.

2010-01-31

4 tips som gör din dag bättre

Idag har varit en såndär sällsynt bra dag. Den började tidigt, innehöll flera utmaningar och avslutades med goda vänner. Det är sådana dagar man vill ha fler av, helst i en lång rad. Här följer tre tips på hur du kan få en bättre dag. Varje dag.

1) Sov inte bort dagen
Att sova sina åtta timmar skönhetssömn kan vara skönt. Jag brukar försöka unna mig det en gång i veckan eller så. Idag var inte en av de dagarna. Klockan 06:30, innan prosten vaknat för högmässan, ringde mobilen och meddelade att en ny dag var i antågande.

Den tidiga uppgången gjorde att jag hann kolla bloggar, Facebook, Twitter och dagstidningarna i lugn och ro. Sen satte jag mig i bilen och styrde mot Katrinebergs kursgård utanför Katrineholm där ett 20-tal unga muffare knappt hade hunnit i säng. När mitt kurspass började 09:30 hade jag redan hunnit se solen gå upp över Östergötland, lyssna till Morgonpasset och ta mina första koppar kaffe.

2) Utmana dig själv
Även den vardagliga lunken kan göras omväxlande. Det finns alltid något av det du gör idag som du kan göra bättre imorgon. Programmera med färre rader kod, göra kunderna nöjdare vid varje försäljning, få dina kursdeltagare att växa lite mer eller helt enkelt prova ett nytt grepp på det du är van att göra.

Med kort varsel hade jag engagerats av Moderat Skolungdom för att drilla deltagarna på deras spetsutbildning i debatteknik. Efter att ha tittat igenom mitt lager av presentationer och alla anteckningar från tidigare kurspass kände jag att det inte riktigt brann inom mig. Det fanns en liten gnista, men den flammade aldrig upp. Så jag beslutade mig för att lämna allt det gamla hemma, förutom fyra ord på ett papper, och bygga helt nya lektioner utifrån dem. Förnyelse, liksom.

Det gjorde resan till Katrineholm roligare än på länge! Hela vägen satt jag och tänkte på formuleringar, försökte komma på nya knep, variera min arsenal av tips och sätta upp nya mål för eleverna. När jag kom fram till kursgården var jag riktigt uppe i varv och hjärnan flödade av idéer.

3) Hjälp andra att växa
Det är en härlig känsla när man på kvällen summerar dagen och inser att man har förändrat andra människors tillvaro. Även om man inte har räddat liv så finns det en tillfredsställelse i att veta att några kunder har en mobil och ett abbonemang som förbättrar deras mobila upplevelse, att någon av ens vänner har fått hjälp i ett dilemma eller att några av ens elever nu på kvällen kan någonting de inte kunde vid frukosten.

Under fyra timmar utbildade jag kursdeltagarna i hur man når framgång i debatter. Teori blandades med övningar och anekdoter. Vissa delar gick inte så lysande som jag hade önskat, vilket innebär att jag nu vet hur jag kan bli ännu bättre nästa gång. Andra delar kändes däremot klockrena och finns nu nedskrivna i en av mina svarta anteckningsböcker.

Roligast av allt var att se hur deltagarna utvecklades under kurspasset. Det var inga världsomvälvande händelser, men flera personer fick utforska omedvetna talanger och alla fick insikt om hur de kan analysera och dra lärdomar ur sina framtida debatter.

4) Varva arbete med fritid
Som ideellt engagerad är det ofta svårt att skilja fritiden från det ideella engagemanget. Fotbollsspelarna pratar gärna fotboll även utanför planen och vi politiskt engagerade är rätt enkelspåriga vi med.

Jag gav bort min TV för över ett år sedan, så därför tänkte jag använda MUF-lokalen som TV-rum inför kvällens partiledardebatt. Tack vare Hanna ändrades planerna och jag åkte istället hem till henne och hennes Ambilight-TV. Kvällen slutade med att vi alla (Olivia och Alex W var också där) satt med våra laptops och mobiler för att hålla koll på Twitter och Facebook under debatten. På så sätt kunde vi dela upplevelsen med tjogtals fler av våra vänner och bekanta. Det blev en riktigt trevlig avslutning på en riktigt härlig dag!

Det blev ett sentimentalt inlägg så avslutningsvis, på ett helt annat ämne:
Köp inte billig energidryck, köp Red Bull! Då hjälper ni fantastiska människor som Felix Baumgartner.

2010-01-22

Årets bästa utfrågning

Morgonens utfrågning av Mona Sahlin i Gomorron Sverige har spridits som en löpeld bland mina moderata kompisar. Med rätta. Det är en tuff utfrågning med en rejäl sågning på slutet.

Det brummar som en liten humla i mitt bröst, som Ernst skulle sagt. Men det är inte för att Mona får sina fiskar varma, utan för sättet hon får det. Programledaren Alexander Norén vill jag se mer av framöver.

Några saker som jag gillar:
- Grafiken! Vid två tillfällen hänvisas det till grafer och tabeller som läggs in i bild. Det tydliggör alternativen.
- Humöret! Alexander ler, skrattar och ställer frågorna på ett lekfullt sätt. Det är ett fruktansvärt knep eftersom man som intervjuoffer inte kan framstå som sur, tråkig eller upprörd samtidigt som det är väldigt svårt att le och leka med när hjärnan jobbar på högvarv för att hitta det perfekta svaret.
- Rävsaxarna! Efter att ha visat tabellen över hur mycket olika grupper tjänat med Alliansen kommer frågan "Hur mycket vill du ta från dem?" Varje svar annat än "Inget" blir automatiskt fel svar.

En sak jag saknar
- Följdfrågorna. I svensk media finns det inget program där en fråga reds ut tillräckligt långt. Både här och i Ekots Lördagsintervju (flaggskeppet bland intervjuer) får de intervjuade frisedel efter tre upprepningar. Ett annat sätt att göra det visas här.

Det känns verkligen uppfriskande med en trevlig, men ändå hård utfrågning. Jag vill se fler såna här utfrågningar av båda blockens företrädare. Då blir det roligare att vara politiskt intresserad.

Titta på utfrågningen här:

2010-01-19

Det man ser och det man inte ser

Igår kom ett kul litet utspel i min inbox. SSU och Ung Vänster vill jättegärna ha tillbaks värnplikten.

I veckan håller Folk och Försvar sin årliga konferens i Sälen. Självklart måste varje organisation med självaktning göra ett försvarsutspel. Det kan handla om att man vill ha fler soldater i Afghanistan

Så några saker man ser och inte ser i pressmeddelandet:
Man ser att:
- Första meningen handlar om att de egentligen är oense i försvarspolitiken.

Man ser inte:
- det unga vänsterexperimentens tredje ben, Grön Ungdom. Kanske har de fullt upp som femte hjul?
- något gemensamt förslag om Afghanistan, eller någon endaste av de avgörande försvarspolitiska frågorna. Se punkten som man ser ovan för förklaring...
- något resonemang om varför det är bra att tvinga killar och tjejer att slåss mot sin vilja.

Det kommer bli en kul valrörelse!

2010-01-14

Stockholm följer mitt råd!

Det känns alltid roligt när mina idéer hörsammas av kloka människor. Idag är det Lotta Edholm från Folkpartiet som lanserar ett skönt förslag. Såhär skriver hon om målet för Stockholms stads arkiv och dokument:

"Utgångspunkten kan inte vara någon annan än att alla allmänna handlingar och alla data som kommunen producerar och som inte berör enskilda individer, med tiden ska vara tillgängliga via internet."

Det är precis det här jag skrev om för Arvid Lindmans fond förra året och även i Svensk Tidskrift. Jag hoppas att de inte bara gör materialet tillgängligt utan anstränger sig för att presentera det i lämplig format så att andra kan göra häftiga saker med informationen. När jag fortsätter läsa artikeln visar det sig att det är just vad man planerar:

"Om datakällorna istället publicerades i öppna format skulle kreativa medborgare kunna undersöka samband som tjänstemän och politiker aldrig funderat över. Och entreprenörer skulle kunna använda informationen för att skapa tjänster som ligger utanför den kommunala kärnverksamheten. Under januari kommer London att publicera 200 samlingar av kommunal data för att öka insynen i verksamheten och erbjuda råmaterial till internetentreprenörer. Stockholm borde förstås redan ha gjort detta."

Min första tanke är en bättre version av Hemnet där man, med stöd av stadens data, kan leta efter bostad i områden med lagom trafik, tillräckligt nära (eller långt) till barnomsorg, strövområden och liknande. Det finns hundratals andra roliga och bra användningsområden för den här informationen. Det kommer bli otroligt intressant att följa vad som händer sen!

Grattis, Stockholm, ni har tagit ett steg närmare framtiden!

2009-12-22

Min motivation

Jag får ofta frågan (nåja, inte ofta, men det har hänt att någon undrat) varför jag jobbar med försäljning. De har sett Boiler Room, de har blivit uppringda av telefonförsäljare och de har blivit påhoppade på gatan av 15-åringar i backslick från Tele2. Hur kan jag som är en så trevlig kille jobba med ett så nedrigt arbete. Jag borde ju rädda barn från svält eller hämta ned kattungar ur höga träd istället för att försöka "pracka på stackars satar mer och dyrare grejer än de behöver".

Min motivation till att jobba med försäljning finns i filmen.




Vad är det då som skiljer en dålig upplevelse från en bra? Jag tror att svaret ligger i ambitionen. Dåliga försäljare vill göra ett snabbt "sälj" som maximerar provisionen. Bra försäljare bygger upp en relation.

Den alutristiska anledningen är att alla förtjänar att få en bra upplevelse när de lämnar över sina besparingar i utbyte mot en mobil. Den beräknande anledningen är att en genomsnittlig person kommer att köpa 30 mobiler under sin livstid och nöjda kunder kommer tillbaks.

2009-12-12

Brandmän ska vara brandmän

Landshövdingen i Västernorrland föreslår att brandmän ska kunna fungera som poliser vid behov. "Trygghetsstyrkor" är det katschiga namnet på modellen.

Vid en första genomtänkning (heter det så?) tycker jag det är ett bra förslag. När det är oroligt så kan ett par starka grabbar med hjälm och flamskyddade jackor säkert skapa lugn.

Men sen tänker jag vidare och tycker det är en riktigt dålig idé.
- Poliser har två års utbildning i konflikthantering, juridik, själv- och personskydd mm. Brandmän har tränat på att släcka bränder. Det är inte av naturen givet att den som är stark är bra på att lösa en konflikt.
- Vid flera tillfällen runt om i landet har brandmän utsatts för stenkastning eftersom de anses företräda en illegitim statsmakt. Dessa incidenter blir inte färre om brandmännen får ta över vissa polisiära uppgifter.
- Att brandmän utför IVA-uppdrag ("i väntan på ambulans") handlar om att rädda liv som annars gått förlorade. Det är en verksamhet som även den mest förhärdade statsmaktshataren kan acceptera. Det är också en verksamhet som ligger nära brandmännens vanliga uppgifter, att minimera skador på liv och egendom.
- Det finns ett sluttande plan-element i detta. Om fler än polisen (och begränsade delar av vården i tydligt definierade situationer) får möjlighet att bruka våld mot medborgarna, vilka andra ska få dessa möjligheter. Fältsekreterare? Socialtjänstemän? Kronofogden? Skattemyndigheten?

Nej, värna brandmännens rätt att vara brandmän. Finns det för få poliser är lösningen istället att rekrytera fler poliser, inte att skapa fler polismakter.

2009-12-08

Det händer mycket nu

Det händer så grymt mycket nu och jag borde kommentera allt. Jag har ju trots allt Sveriges mest intressanta blogg. Politik, roliga videos och mina funderingar över det mesta som händer omkring mig. Mer intressant än så blir det inte, för det händer rätt mycket hos mig med.

Men, tyvärr har jag inte tillgodosett era, kära läsares, behov av mina skrivna fyndigheter.

Vad är det som händer då?
För mig händer en hel del. Väldigt mycket faktiskt. Lite mer än vad jag riktigt hinner med.
Här är lite av det jag jobbar med just nu:
- En massa rapportskrivande i skolan.
- Tentaplugg inför den närmaste månadens sju tentor.
- Redovisningar som drar ut på tiden, bland annat ett projekt som inleddes i september.
- Två rapporter produceras inom MUF som ska lanseras innan jul.
- Skrivande på Moderaterna i Östergötlands handlingsprogram.
- Kampanjplaner för kandidater runt om i landet.
- En hel del Grey's Anatomy House, Dexter och Weeds.
- Renovering av min lägenhet.
- Utbildningsuppdrag på olika kurser.
- Min riksdagskandidatur.
- Planering inför valet.
- Bokslut för firman.

Till detta kommer julklappsshopping och avlönat arbete.
Inte illa för en person och jag får recensera mig själv. (Min blogg, mina regler!)

Sen händer en hel del i omvärlden också:
- Hela Linköpings centrum grävs upp samtidigt och stadens invånare får känna på hur det var innan någon kom på att man kan blanda bitumen och grus till något vi kallar asfalt. Trist.
- MUF Östergötland växer sig större dag för dag. Ballt!
- Oppositionen försöker plocka poäng på att regeringen äntligen fixar till sjukförsäkringen. Något de själva misslyckades med gång på gång. Löjligt!
- Tidningen Filter har ett grymt nummer om ämnen jag inte bryr mig om men inte kan sluta tänka på efter att ha läst artiklarna.
- Jobbskatteavdraget höjs, till glädje för alla som vill jobba.
- LO hävdar att klyftorna ökar i landet, trots att vi har typ världens mest sammanpressade löner. (Klartext: Man läser vidare eller jobbar hårt för att man brinner för det man gör, inte för att det ger något nämnvärt extra betalt.)
- Tusentals politiker och lobbyister åker till Köpenhamn för att få fram ett klimatavtal. Det kommer inte bli top notch, men det blir bättre än ingenting alls.
- SAAB letar köpare och regeringen vägrar stödja det usla företaget. Oppositionen försöker plocka billiga poäng. Vad fan är "nationell samling"?
- Finanskrisen har bottnat och Sverige har klarat sig bra. Grymt kul, men inte oväntat för de som någonsin träffat Anders Borg.
- Mininova.org har lagt ned. En nära vän till mig blev jätteledsen.
- Och så har massor annat hänt.

Jag avslutar med lite julstämning:



"Var går gränsen mellan hjärt- lungräddning och nekrofili?"

2009-11-22

EU:s nya ledare: Zaphod Beeblebrox båda huvuden

Fan, fan, fan! Jag hade en lysande liknelse på gång. EU:s två nya ledare, belgaren och den brittiska socialist-baronessan, skulle jämföras med Zaphod Beeblebrox, galaxens president i Liftarens Guide till Galaxen.

Sen insåg jag att det är tvärtom. Zaphods jobb är att vara en upptågsmakare som tar uppmärksamheten och hindrar att folket frågar vem som egentligen styr. EU:s ledare är istället valda eftersom de med en lätthet som gör kameleonter avundsjuka kan sjunka in i valfri tapet som råkar finnas bakom dem.

Men kanske är avsikten densamma. Regeringscheferna vill behålla fokus på sig själva för att undvika att folket ställer sig frågan vem det egentligen är som styr.

Sådär, jag fick ihop det ändå till slut!

2009-11-20

Lady Gaga och marknadspriserna

Expressen har en artikel som är intressant ur några olika vinklar. Lady Gagas låt Poker Face har spelats en miljon gånger på Spotify. För detta kan hon inkassera hela 1150 kronor.

"Oj", kan man tänka, "hon borde ju vara miljardär." Och sen tänker man "För jag har ju lyssnat på 15 sekunder reklam efter var sjätte låt och alla vet ju att 15 sekunder reklamtid är värd 6000 kronor..." Eller hur var det nu?

Jag gillar Chris Andersons bok "Long tail", som satt ramarna för de senaste årens diskussion kring handel på nätet. Tesen i den boken är att när kostnaden för att producera ett extra exemplar av en vara (en ny kopia av en digital låt) är försumbart nära noll så kommer Pareto-principen sluta gälla.

Hans "nya" bok Free lär vara lika intressant. Tanken i den boken är att allt mer kommer att ges bort gratis, i förhoppning att kunder kommer betala för en annan vara. Google ger bort sökningar i förhoppning om att kunna sälja annonser, träningssajter ger bort enkla konton i hopp om att vissa betalar för mer avancerade funktioner. Och det är här Lady Gaga kommer in i bilden.

Hon spelas mycket på Spotify och får nästan inget för besväret. (När alla avgifter är betalda för transaktionerna mellan olika konton har hon nog betalat mer än hon får.) I den gamla skivbolagsvärlden skulle artisten vara rökt, Spotify skulle vara rökta och du och jag skulle tvingas lyssna på Poker Face endast de veckor Grammofontimmen i P1 behagade spela den.

Välkommen, Nya Världen!

Här tjänar tjejen nästan inget på Spotify. Men i gengäld säljer hon CD-skivor till personer som hört låten på kompisens Spotify, hon säljer konsertbiljetter till oss som vill höra/se låten live, hon säljer t-shirts till fansen, hon får reklamkontrakt för olika varor som vill visa att de är lika coola som hon och hon får olika stora summor från en myriad olika källor. Det sker inte på samma sätt som förut, kanske ger det inte samma höga slutsumma. Men det är totalt sett mer än 1150 kronor till artisten, det innebär att vi får fler alternativ att välja mellan och det innebär att vårt begär av kändistjänster utökas med fler tjänster och kan tillfresställas på helt nya sätt.

Framtiden är fantastisk... så länge du inte bor i Nordkorea, Kuba eller andra platser där framtiden inte är tillåten.



It's the ciiiiiircle of life!

Förra veckan drunknade 300 renar någonstans i den norrländska vildmarken. Tråkigt för samebyn, men underbara nyheter för Kolmårdens lejon.

Nu ser det ut som att kadavren kommer bli lejonmat. Grattis, Simba, svälten står inte längre vid dörren!




Update:
Det blir inget matkalas i Kolmården. Istället lär väl djuren bli fjärrvärme i något lämpligt värmeverk eller kokas i 800 grader för att sedan bli benmjöl.

2009-11-15

Så nära, så långt bort

2009-11-14

Where the wild things are


Maurice Sendak förstörde min uppväxt. Bara så vi har det klart först. Hans illustrationer är fortfarande läskiga och eftersom jag aldrig vågade läsa hans böcker insåg jag inte storheten i hans författarskap.

När jag läste att hans hemska, hemska bok Where the wild things are skulle bli film blev jag först oroad. Skulle dagens stackars barn som redan plågas under skeva kroppsideal, dataspelsvåld och satanistmusik bli tvugna att genomlida två timmar terror förtäckt som barnunderhållning? Jag var på vippen att ringa Siewert!

Istället läste jag ett par recensioner av filmen, såg trailern och tittade på affischerna inför den amerikanska lanseringen. "Hey", tänkte jag, "det där ser ju inte så farligt ut." (Vilket jag i och för sig också tänkte innan jag försökte jonglera med morakniv... Vill ni se ärret är det bara att säga till, jag delar gärna med mig av min livserfarenhet.) Så jag gick till biblioteket för att låna boken. Efter att ha satt mig till rätta i en av bibliotekets allt för små stolar (boken finns på barnavdelningen...) började jag bläddra.

Det är verkligen en bra bok. En skön stunds avkoppling från min 1100 sidor tjocka bok Fundamentals of Physics och en sedelärande historia.

29 januari 2010 är det så äntligen premiär. Jag kommer vara där!




Men helt säker är jag inte, man ska aldrig lite på en trailer!