Helsingborgs Dagblad rapporterar att hon lämnar sina uppdrag i Höganäs kommun. En röst i den lokala demokratin har tystnat. Men jag ser fram emot att se henne under minst två år till i MUF:s förbundsstyrelse.
Att en kompis lämnar ett nämnduppdrag saknar nästan helt nyhetsvärde. Men det ställer en mer intressant fråga om vad som behöver göras för att engagera och behålla undomar i folkvalda församlingar. Ungdomar, som ofta vill ha snabba beslut och hög "häftighetsfaktor", är ju till sina väsen motsatsen till den kommunala förvaltningen med dess strikta regelåtlydnad, grundliga utredningar och långa handläggningstider. Att försöka sammanfoga de tu kan verka omöjligt.
I Linköping var vi ett antal ungdomar som fick platser i en rad nämnder efter valet 2006. Av tiotalet platser är det bara en eller två som fortfarande sitter kvar. Den främsta anledningen är att aktiva och driftiga ungdomar av just den typ som får förtroendet att sitta i en nämnd idag sällan är stationära i fyra år. Flera av oss har avgått eftersom vi fått jobb eller plats på en utbildning på annat håll i landet. Vill man att unga (och även lite äldre personer) ska aktivera sig så man nog acceptera att omsättningen i nämnden eller styrelsen blir högre. Idag finns det en uppfattning att en person som avgår i halvtid har svikit förtroendet, eftersom man inte suttit hela tiden. Istället borde man börja se på den avtjänade tiden som något positivt, som mer tid än de flesta är beredda att lägga.
Alla partier har problem med nyrekryteringen till uppdrag i kommun och landsting. Frågan som ställs är ofta "hur får vi fler att vilja engagera sig länge?" Men borde vi kanske istället fråga oss hur vi kan göra för att underlätta för alla att engagera sig så mycket och länge de har möjlighet?
På vissa håll har man försökt med ungdomsparlament och liknande. De är i bästa fall rådgivande till kommunens nämnder, ibland med en egen budget för att arrangera "ungdomsevenemang". Men om ungdomar känner att de inte kan påverka i den vanliga demokratin så är ju det dummaste man kan göra att inrätta en separat instans där man bekräftar den tesen.
Ett annat problem som jag stött på i mina diskussioner med unga förtroendevalda från hela landet och de flesta partier är att de inte ser några resultat. Skolnämnden jobbar i stort sett på samma sätt oavsett majoritet och de stora konflikterna står om antalet vaktmästare på en viss skola. Unga engagerar sig politiskt (oavsett parti) för att kunna förverkliga sina idéer om frihet och jämlikhet, inte för att diskutera storleken på källsorteringskärlen. Med en sexigare politisk diskussion blir fler intresserade av att aktivera sig.
För att sammanfatta tror jag tre saker behöver göras om vi vill att unga ska stanna kvar i politiken:
1) Bli mer flexibla med tjänstgöringstiden i nämnder.
2) Ge unga tillträde till de folkvalda församlingarna istället för att hänvisa dem till låtsasdemokratier som ungdomsparlament.
3) Skapa en sexigare politisk debatt där idéer får en central plats
Och som sista detalj: minska det politiska maktspelet och myglet. Sveriges Kommuner och Landsting presenterade i våras en intressant utredning om hur den kommunala demokratin fungerar. Det är intressant, men inte någon upplyftande läsning.
Blogged with the Flock Browser
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar